Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Förlorad hemvist i Sverige till följd av tillfälliga studier utomlands

I veckan som gått avkunnade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom som fastställer att en ung svensk kvinnas studier i USA resulterar i att hon inte längre anses ha hemvist i Sverige. Även om bedömningen får anses ligga i linje med lagstiftarens vilja så som den uttrycks i lag och förarbeten; så kan det ifrågasättas om det är önskvärt att unga svenskar, som under en kort period åker utomlands för att studera, ska förlora det skydd (och skyldigheter) som en hemvist i Sverige medför.

Målet gäller en 20-årig kvinna som åkt till USA för att studera, där hon vistats 8 månader om året. Kvinnan, som var född och uppvuxen i Sverige, var innan flytten bosatt i sitt föräldrahem, hade sin familj kvar i Sverige och arbetade under loven i här. I USA bodde kvinnan i studentboende under terminerna. Ett boende som hon delade med en annan student, och som hon inte hade tillgång till under loven.

Av folkbokföringslagen framgår att det är den plats där den enskilde tillbringar sin dygnsvila som är avgörande för huruvida en person ska avregistreras från folkbokföringen. För personer vars dygnsvila är förlagd så väl inom som utom landet krävs en samlad bedömning med hänsyn till samtliga omständigheter.

Enligt HFD:s sammanfattning ska bland annat den plats där en persons familj är bosatt; var arbetsplatsen finns; bostädernas storlek; form av nyttjanderätt till bostäderna; sannolikhet för att personen efter en period kommer återvända till ursprungsorten; samt kopplingar i övrigt till de två orterna läggas till grund för bedömningen.

Av förarbetet till folkbokföringslagen framgår följande.

"Ändringen innebär att familjens bosättning inte längre kommer att få en utslagsgivande betydelse för folkbokföringen även om familjen fortfarande kommer att ha stor betydelse. Till familjen räknas i folkbokföringssammanhang den enskildes make, maka, sambo samt hemmavarande barn. För ensamstående personer kommer arbetsförhållandena alltjämt att ha stor betydelse för var folkbokföring ska ske, men även andra omständigheter kommer i större utsträckning än tidigare att kunna beaktas."

I sina domskäl tar HFD fasta på att begreppet familj enligt lagens mening endast tar hänsyn till den enskildes make, maka, sambo och hemmavarande barn. Därmed saknade kvinnan, i lagens mening, familj. Den något stelbenta lagstiftningen beaktar således inte att familj för en ung ensamstående vuxen består av just föräldrar och syskon. 

Av förarbetet följer enligt ovan att den enskilt tyngst vägande omständigheten var kvinnans arbetsförhållanden. Angående heltidsstudier uttrycker HFD att det i allmänhet kan jämställas med arbete vad gäller sysselsättning.

HFD ansåg att anknytningen till USA var starkare eftersom studierna utgjorde kvinnans huvudsakliga sysselsättning, att hon tillbringade en klart övervägande del av sin tid utom landet och att studierna styrde när och var hon skulle vistas. Anknytning till Sverige ansågs svagare eftersom kvinnan enligt lagens definition inte hade någon familj i Sverige, saknade egen bostad här och endast vistades i Sverige vid avbrott från studierna.

Att avregistreras från folkbokföringen får inte bara skattemässiga konsekvenser (vilka inte beaktas i denna analys) utan även socialrättsliga. Till exempel kan konstateras att kvinnan till följd av domen inte täcks av den svenska socialförsäkringen utan sannolikt tvingas förlita sig till USA:s goda vilja, alternativt att teckna egna sjukvårdsförsäkringar. Domen får således konsekvenser för hennes förmåner för sjukdom, familj, arbetslöshet, pensioner, arbetsskada, förtidspension och dödsfall.

Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 5750-16