Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Svensk kvinna bedöms inte vara mamma till sitt barn eftersom barnet fötts av surrogatmamma

Med hänvisning till den i svensk rätt gällande moderskapspresumtionen - "mater est quam gestatio demonstrat" – (moder är den som genom havandeskap bevisas) har en svensk kvinna nekats att registreras som moder till sitt biologiska barn. Av 1 kap. 7 § föräldrabalken framgår att [o]m en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets moder”.

I fallet hade en svensk kvinnas ägg befruktats på konstgjord väg med spermier från hennes man. Embryot planterades därefter in i en Georgisk surrogatmammas livmoder. Kort efter förlossningen överlämnades den nyfödda flickan till kvinnan och hennes svenska man. Trots att surrogatmamman aldrig besökt Sverige registrerades hon enligt svensk lag som flickans mor. Den biologiska fadern fastställdes som flickans pappa och fick ensam vårdnad om barnet.

Den biologiska modern väckte talan vid Södertörns tingsrätt om att hon skulle registreras som barnets moder i folkbokföringen, samt att surrogatmamman inte skulle räknas som flickans moder i juridisk mening. Både surrogatmamman och den biologiska mamman vitsordade omständigheterna.

I enlighet med gällande svensk rätt slog tingsrätten fast att det fortsatt är den georgiska surrogatmamman som är flickans mamma i juridisk mening. Tingsrätten underströk även att det inte är domstolens sak att utvidga utrymmet för lagstiftningen.

Domen överklagades till Svea Hovrätt, som delade tingsrättens bedömning. Hovrätten konstaterade att det inte råder några oklarheter kring vem som de facto har fött barnet och att hon även i fortsättningen ska vara registrerad som barnets mamma. Flickans ombud överklagade till Högsta domstolen som nyligen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Högsta domstolen fann inget skäl till att pröva frågan. Hovrättens dom vinner därmed laga kraft.

Utifrån det rådande rättsläget och den syn på surrogatmoderskap som gäller i Sverige, måste lagen tillämpas så som domstolarna gjort i fallet. En annan bedömning skulle inte bara gå i rak motsats mot lagtexten, utan troligtvis även öppna upp en möjlighet för att på ett mycket enkelt sätt kringgå reglerna om moderskap. Detta skulle i sin tur kunna resultera i att kvinnor utomlands som saknar andra försörjningsmöjligheter utnyttjas för ett slags människohandel där de tvingas in i surrogatmoderskap.

Svea hovrätts dom i mål T 5424-17