Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Bristande utbildningskvalité gav återbetalning av studielån

Enligt Högsta domstolen ska en students betalning av studieavgift till en högskola, där utbildningens innehåll och genomförande blir högskolans motprestation, betraktas som ett civilrättsligt avtal. Att högskolan utför viss myndighetsutövning, såsom beslut om antagning och examination, ändrar inte det förhållandet.

Den amerikanska studenten antogs till en utbildning i Västerås, för vilken hon var tvungen att betala en studieavgift eftersom hon inte var medborgare i ett EU-land. Efter två års studier avbröt hon utbildningen och framställde krav på återbetalning av erlagd studieavgift mot högskolan på grund av att utbildningen haft bristande kvalitet.

Frågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var om en statlig högskola kunde förpliktas att återbetala en studieavgift på grund av bristande kvalitet i utbildningen. Domstolen fastslog att det inte finns några lagfästa civilrättsliga bestämmelser som reglerar förhållandet mellan en högskola och en student. Däremot fann Högsta domstolen att allmänna kontraktsrättsliga principer skulle tillämpas eftersom betalningsförpliktelsen är att anse som studentens prestation. Högskolan ska därefter, som motprestation, tillhandahålla studenten en utbildning.

Det blev därefter upp till Högsta domstolen att bedöma om ett avtalsbrott från högskolans sida hade skett eller inte. Det som var avgörande i en sådan bedömning är om utbildningen håller tillräcklig kvalitet för att en student ska kunna uppnå de avsedda målen, något som ska styrkas av studenten. Exempelvis skulle en högskola göra sig skyldig till avtalsbrott om utbildningen har så pass allvarliga brister att högskolan inte längre uppfyller kraven för ett examenstillstånd.

Högsta domstolen fann att den amerikanska studenten hade styrkt att utbildningen brast i sin kvalitet. Av allmänna kontraktsrättsliga principer framgår att en part som erhåller en bristande prestation, i det här fallet undermålig undervisning, har rätt till prisavdrag. Högsta domstolen menade dock att den amerikanska studentens utbildning inte var helt utan värde. Däremot fanns det inget tvivel från domstolen att det funnits betydande kvalitetsbrister i utbildningen. Högskolan ådömdes därför att betala två tredjedelar av den erlagda studieavgiften till studenten, en summa över 110 000 kronor.

Denna dom kan tänkas leda till att högskolor blir mer noggranna i framtiden med att upprätthålla kvalitet i sina utbildningar. Utöver det kan den också ses som en trygghet för betalande studenter – om de betalar för tjänst ska den tjänsten faktiskt innebära att de får det som går att förvänta sig.