Sticky Image Header
Logo

Förvaltningsjuristerna heter numera Ek Juridik. Klicka här för att komma till ekjuridik.se

Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Kan en lag vara ”olaglig”?

I lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, även kallad för begränsningslagen, stadgas regler om uppehållstillstånd. Den 1 juli 2018 trädde en ändring igenom som berättigar en utlänning uppehållstillstånd om denne studerar på gymnasiet. Lagändringen fick omfattad kritik innan den röstades igenom av riksdagen och har nu blivit underkänd av både Migrationsdomstolen i Malmö och i Stockholm, vilket innebär att den inte ska tillämpas av myndigheterna.

Enligt 16 f § begränsningslagen, den så kallade gymnasielagen, kan en utlänning som studerar på gymnasienivå beviljas uppehållstillstånd även om utlänningens identitet är oklar. En utlänning behöver därmed inte göra sin uppgivna identitet sannolik, vilket är ett sänkt beviskrav i jämförelse med övriga bestämmelser likväl som Schengenregelverket – något som Sverige är förpliktigade att följa.

Lagförslaget kritiserades av flera remissinstanser, bland annat Lagrådet, på grund av bestämmelsens komplexitet och att den skiljer sig i flera avseenden från normala principer inom rättsområdet. Trots detta röstade riksdagen igenom förslaget och den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2018.

Migrationsdomstolen i Malmö konstaterade, liksom flera remissinstanser, att de nya ändringarna skulle medföra att etablerade rättsprinciper frångås. Detta gällde framför allt principen om bevislättnad för utlänningar att styrka sin identitet. Det normala beviskravet för att beviljas uppehållstillstånd är att kunna göra sin identitet klarlagd, där det endast är tillräckligt att göra sin identitet sannolik i vissa familjeanknytningsärenden – en princip som endast tillämpas om utlänningen kommer från ett land där det omöjligt att skaffa godtagbara handlingar.

Samma domstol noterade även att remissinstanserna hade fått väldigt kort remisstid, vilket medförde att det inte var möjligt att granska förslaget i den omfattning som annars brukar vara praxis.

Migrationsdomstolen i Stockholm konstaterade att ett åsidosättande av Schengenregelverket utgör ett så grovt handläggningsfel att ett beviljat tillstånd ska undanröjas. Sverige har förbundit sig att en utlännings identitet måste vara klarlagd för att ett beviljande ska kunna lämnas, vilket den nya gymnasielagen strider mot.

Migrationsdomstolarna har därmed uttalat att gymnasielagen inte ska tillämpas. Det finns dock viss skillnad i domstolarnas resonemang till varför den inte ska tillämpas – i Malmö har förberedandet av lagen legat till grund för domen, medan domstolen i Stockholm endast resonerat kring Sveriges internationella förpliktelser.

Målet i Migrationsdomstolen i Malmö ska prövas av Migrationsöverdomstolen. Förhoppningsvis kommer rättsläget att klargöras av så att det blir tydligt om myndigheterna ska tillämpa gymnasielagen eller inte. Eftersom Migrationsverket fortsätter att ta emot ansökningar och handlägga ärenden enligt den så kallade gymnasielagen uppstår en fråga – vad kommer att bli av alla ärenden som har handlagts i enlighet med gymnasielagen?

En annan fråga som också kan komma att bli aktuell; eftersom Migrationsdomstolen har underkänt gymnasielagen delvis på grund av beredningen, kan vi vänta oss att fler domstolar kommer resonera likadant i framtiden vid kommande nya lagar? Gymnasielagen har försvarats av regeringen i och med det politiska läget och att det var angeläget att vidta åtgärder snarast. Kommer vi se en ökning av att politikers framtida försök till ny lagstiftning hindras på grund av undermålig beredning?