Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Besked från Migrationsöverdomstolen: gymnasielagen är inte ”olaglig”

Den 1 juli 2018 trädde 16 f § begränsningslagen, den så kallade gymnasielagen, i kraft. På mindre än en månads tid hade både Migrationsdomstolen i Malmö och i Stockholm meddelat dom att den inte skulle tillämpas av Migrationsverket. Domarna överklagades till Migrationsöverdomstolen, som idag har meddelat dom i ett av de överklagade besluten.

Migrationsöverdomstolen har meddelat dom gällande det överklagande avgörandet från migrationsdomstolen i somras, i vilken migrationsdomstolen ”underkände” gymnasielagen (mål nr UM 187-18).

I åtminstone två mål från i somras bedömde två olika migrationsdomstolar att gymnasielagen inte skulle tillämpas av Migrationsverket vid prövningar av uppehållstillstånd. Domstolarna ansåg att gymnasielagen stred mot EU-rätten och de förpliktelser som Sverige åtagit sig genom Schengenkonventionen. Det som ”krockade” mellan gymnasielagen och Schengenreglerna var beviskravet på att den sökande utlänningen ska ha styrkt sin identitet.

Enligt Schengenreglerna ska utlänningens identitet – vilket saknar legaldefinition i svensk rätt, men har utav rättspraxis kommit att bestå av namn, ålder och som huvudregel även medborgarskap – vara klarlagd. Kravet på klarlagd identitet är inte heller reglerat i lag, men framkommer av såväl förarbeten som en tidigare dom från Migrationsdomstolen (MIG 2011:11).

Frågan som prövades av Migrationsöverdomstolen var om det sänkta beviskravet för sökandens identitet enligt gymnasielagen stred mot EU-rätten eller inte. Anledningen till att saken måste prövas är för att EU-rätten har företräde framför svensk lag till följd av att Sverige anslöt sig till EU på 90-talet – något som skiljer sig från Migrationsdomstolens bedömning, som ansåg att prövningen skulle utgå från regeringsformen.

Migrationsöverdomstolen konstaterade först att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten. Detta går att förstå från två domar från EU-domstolen, av vilka det framgår att utlänningar som är tredjelandsmedborgare (det vill säga medborgare i ett land utanför EU) och redan befinner sig i en medlemsstat inte ska prövas enligt Schengenreglerna, oavsett om de befinner sig i staten illegalt eller inte.

Dessutom har en EU-medlemsstat befogenhet att av ömmande, humanitära eller andra skäl bevilja ett självständigt uppehållstillstånd till någon som vistas olagligt i den staten. Gymnasielagen ska därför inte ”underkännas” på grund av EU-rätten.

Migrationsöverdomstolen är sista instans i migrationsärenden, vilket innebär att domen blir prejudicerande och ska vara vägledande i hur lagen ska tolkas. Domen kan därför ses som ett ”slutgiltigt beslut” och att tolkningen av gymnasielagen ska ske i enlighet med den domen.

Migrationsöverdomstolen prövade dock inte fallet i sig, det vill säga om sökanden hade styrkt sin identitet tillräckligt för att få uppehållstillstånd beviljat, utan endast beslutat att Migrationsverket ska pröva den sökandens identitet enligt det av gymnasielagen lägre satte beviskravet.