Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Neka familjen uppehållstillstånd strider mot mänskliga rättigheterna

Neka familjen uppehållstillstånd strider mot mänskliga rättigheterna

Visste du att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) är svensk lag? Detta innebär att konventionen har samma ställning och betydelse som alla andra lagar antagna av riksdagen. För den icke juridisk skolade kan skillnaderna mellan att en konvention är svensk lag eller endast ratificerad (dvs. antagen av staten men ej lag) inte alltid vara lätta att förstå.

I praktiken är det dock en stor skillnad mellan att ha ratificerat en konvention och att ha inkorporerat den, dvs. intagit den som svensk lag. Vid förstnämnda måste Sverige tillförsäkra att den svenska lagstiftningen inte strider mot konventionens innehåll, dvs. den svenska lagstiftningen måste anpassas efter konventionen. Det är sedan den svenska lagstiftningen som tillämpas av myndigheter och domstolar. Om en konvention istället inkorporeras (intas som svensk lag) får konventionen en helt annan ställning; den kan då börja tillämpas direkt av svenska myndigheter och domstolar.

EKMR är som ovan nämnt inkorporerad, dvs. antagen som svensk lag. Konventionen kan åberopas av enskilda i processer samt tillämpas av myndigheter och domstolar. I 2 kap 19 § regeringsformen har EKMR även givits en särskild ställning genom att det däri anförs att ingen lag eller föreskrift får antas i strid mot EKMR. Konventionen har således givits en något högre ställning än övriga ”vanliga” lagar i Sverige.

I ett nyligen avgjort migrationsrättsligt tillämpade domstolen EKMR när de bedömde rätten till familjeåterföring. Pojken, KA, ansökte om asyl efter den 24 november 2015 och blev beviljad tidsbegränsats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i enlighet med den tillfälliga lagen. Enligt denna lag kan inte KAs anhöriga (två föräldrar och en bror) beviljas uppehållstillstånd i Sverige genom anknytning till KA (se fotnot). Migrationsverket avslog därför ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Av 13 § den tillfälliga lagen framgår att ”[o]m uppehållstillstånd på grund av anknytning inte kan ges på någon annan grund, ska ett sådant tillstånd beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige om ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.” Ställt i ljuset av EKMR är det intressant att nämnda bestämmelse har intagits i den tillfälliga lagen. Då EKMR är svensk lag ska denna beaktas och kan åberopas av enskilda oberoende av 13 § i den tillfälliga lagen. För övriga konventionsåtaganden kan dock bestämmelsen ha betydelse då den innebär att svenska domstolar direkt ska beakta konventionsåtaganden och inte endast svensk lag.

Med hänvisning till 13 § den tillfälliga lagen aktualiserades i fallet frågan huruvida Migrationsverkets beslut att ej bevilja uppehållstillstånd kunde anses strida mot något konventionsåtagande för Sverige. För fallet var främst rätten till privat- och familjeliv i art 8 EKMR samt barnkonventionen, då KA är åtta år, aktuellt.

Migrationsöverdomstolen anförde att beslutet att ej bevilja uppehållstillstånd för KAs familj utgjorde en inskränkning i rätten till privat- och familjeliv och att frågan därför var att beakta huruvida denna inskränkning kunde ”[…] anses proportionerlig vid en avvägning mellan å ena sidan familjens intresse av att återförenas och å andra sidan den svenska statens intresse av att minska antalet asylsökande på grund av de stora påfrestningarna på det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner.”

För att avgöra detta vägde domstolen in Barnkonventionen och principen om barnets bästa. Utifrån bland annat KAs ålder, det faktum att han varit skild från sin familj sedan 2015 och att det ej kan krävas en familjeåterförening sker i Syrien bedömde domstolen att beslutet att neka KAs familj uppehållstillstånd gör det omöjligt för dem att ha ett familjeliv.

Vidare förde domstolen en diskussion kring barns separation från sina föräldrar och vilka konsekvenser det kan få för barn i förhållande till att barn uppfattar tid på annat sätt än vuxna:

”[…] utdragna beslutsprocesser innebär därför särskilt ogynnsamma följder för barn som utvecklas […]. Europadomstolen har i Nunez mot Norge ansett att en separation under två år var en väldigt lång tid för barnen, i förhållande till deras ålder på sju och nio år, att vara utan sin förälder. Den tillfälliga lagen ska enligt övergångsbestämmelserna gälla fram till och med den 19 juli 2019. Om KA:s föräldrar och bror inte kan beviljas uppehållstillstånd här nu kommer de alltså att vara separerade från varandra under lång tid.”

KA hade gett utryck för stor saknad av sin familj och hade fått en försämrad psykisk hälsa, med risk för ytterligare försämring vid fortsatt separation från familjen. Efter en sammantagen bedömning bland annat med hänvisning till det nämnda fann Migrationsöverdomstolen därför att beslutet att neka familjen uppehållstillstånd ej utgjorde en proportionerlig inskränkning av rätten till privat- och familjeliv enligt EKMR, och att principen om barnets bästa måste ges företräde vid dessa proportionalitetsbedömningar. Migrationsöverdomstolen beviljade därför familjemedlemmarna uppehållstillstånd.

Fallet är ett klart exempel på hur Sveriges konventionsåtaganden fått tydlig genomslagskraft i en nationell process. Då EKMR är, och Barnkonventionen ska bli, svensk lag kan vi antagligen vänta oss ytterliga processer där domstolarna tillämpar konventionsbestämmelserna. Detta oavsett motsvarande bestämmelser till 13 § i annan lagstiftning.

(Fotnot: Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige antogs i en tid då flyktingmottagandet var mycket stort i Sverige. I lagen uppställs begränsningar som gör att den som anses tillhöra gruppen övrigt skyddsbehövande ej kan få uppehållstillstånd. För den som bedöms vara flykting ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år. För den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för 13 månader. Lagen innebär även vissa inskränkningar gällande möjligheten tillfamiljeåterföring.)

Anna Vernqvist Jurist på Förvaltningsjuristerna