Försäkringskassan hade genom beslut kommit fram till att den enskildes grundläggande hjälpbehov uppgick till 20 timmar och 28 minuter per vecka och därför beviljat assistansersättning. Av den beviljade tiden var 20 minuter per dag tid för sminkning.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen (kort information om det allmänna ombudet följer nedan) beslutade då att överklaga Försäkringskassans beslut och yrkade att den enskilde inte längre skulle vara berättigad assistansersättning med motiveringen att sminkning inte utgör ett grundläggande behov.

HFD identifierade två frågeställningar.
Ett: Ingår hjälp med sminkning i det grundläggande behovet personlig hygien?
Två: Är sminkning av mycket privat eller integritetskänslig karaktär?

HFD utgår från en lexikalisk tolkning av begreppet hygien och finner - med hänvisning till Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) - att ordet har en normalspråklig innebörd som betyder ”åtgärder för avlägsnande av smuts och ohälsosamma ämnen från människors omgivning eller från människan själv”.

Denna slutsats är mycket snäv och inskränker ånyo den enskildes rätt till en livsavgörande insats. Vid en kontroll av ordet hygien i SAOB framgår att HFD:s valda tolkning av hygien är allt för snäv. SAOB anger, till skillnad från HFD, att i begreppet hygien ryms ”alla de faktorer som kunna gagna l. skada människans hälsa o. om åtgärderna att befordra de gagneliga faktorernas resp. motverka de för hälsan skadligas inverkan”.

SAOB skriver dessutom följande gällande begreppet enskild hygien som får anses vara närliggande det i lagtexten använda begreppet personlig hygien.

”Enskild hygien (med.), vetenskapen om allt som kan gagna l. skada den enskildes hälsa o. de åtgärder som den enskilde kan vidtaga till hälsans stärkande o. skadliga inflytelsers avvärjande, hälsolära; hälsovård.”

Utifrån HFD:s egen definition av begreppet hygien fann domstolen att sminkning inte innefattas i det grundläggande behovet personlig hygien. HFD gick därför inte vidare med att besvara fråga två, det vill säga huruvida sminkning är av mycket privat eller integritetskänslig karaktär.

Uppseendeväckande är egentligen inte primärt att sminkning inte innefattas i begreppet personlig hygien, utan just hur HFD definierar begreppet. HFD har i sin definition av begreppet hygien lagt till ordet ”avlägsnande”, det vill säga, åtgärder för avlägsnande av smuts, vilket även är det som sannolikt kommer att få långtgående konsekvenser för den fortsatta rättstillämpningen på assistansens område. Det väntar nu, på nytt, en intressant - och för alla assistansberättigade skrämmande - period innan vi till fullo ser konsekvenserna av HFD:s dom och formuleringar i domskälen. Den avgörande frågan som utan tvekan kommer att besvaras de närmaste åren är vad mer som inte omfattas i HFD:s definition av hygien.

För att tydliggöra skillnaderna i HFD:s definition jämfört med SAOB:s är det värt att nämna följande. Innan HFD:s dom har insmörjning av kroppen, nagelvård och hårborstning innefattats i det grundläggande behovet skötsel av personlig hygien. Inget av de nyss nämnda behoven utgör ett ”avlägsnande av smuts”; behoven skulle dock med säkerhet omfattas av SAOB:s definition då de ”gagnar hälsan” eller är sådana åtgärder som ”befordra de gagneliga faktorernas inverkan”. I nuläget vet vi dock inte med säkerhet om insmörjning, hårborstning och nagelvård kommer att inkluderas.

Något lugnande är det faktum att HFD tidigare godtagit till exempel nagelvård som ett grundläggande behov (se till exempel HFD 2018 ref. 13).

Allmänna ombudet för socialförsäkringen utses av regeringen och ska vara en självständig funktion. Allmänna ombudets verksamhet regleras i 113 kap. SFB. I uppdraget ingår att överklaga beslut. Detta kan ske såväl till fördel som till nackdel för den enskilde. Det allmänna ombudet ska driva ärenden som är principiellt
viktiga i syfte att driva rättstillämpningen. Ombudet ska vara helt fristående från Försäkringskassan i processerna. I mångt och mycket kan det konstateras att det allmänna ombudet är en del av Försäkringskassan; ombudet är placerat på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm; Försäkringskassans generaldirektör beslutar om ombudets lön och organisatoriska placering; ombudet använder sig av Försäkringskassans intranät; ombudet har ingen egen personal men kan använda sig av Försäkringskassans processjuridiska enheter. Det kan även vara av intresse att det i många fall de facto är Försäkringskassans processjurister som driver processerna i de förvaltningsrättsliga instanserna, men i det allmänna ombudets namn.