Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Corona medför förslag om korttidspermittering

Senaste månadernas spridning av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19 medför inte enbart humanitära konsekvenser, vi kan redan nu se en stor ekonomisk påverkan.

Bild på Covid-19 även kallad Coronaviruset

Finansdepartementet bedömer i nuläget att den svenska BNP-tillväxten, på grund av virusutbrottet, kommer blir lägre 2020 än vad som annars hade varit fallet. Spridningen av viruset har på bara några få veckor börjat få kännbara ekonomiska konsekvenser för svenska företag. Nedgången på börserna i Sverige och resten av världen under vecka 11 understryker detta med all tydlighet.

Regeringen har med anledning av detta beslutat om ett flertal åtgärder för att stödja Sveriges företag. En av dessa åtgärder som har talats om är att aktivera lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, samt att påskynda överlämnandet av lagrådsremissen och tidigarelägga beslutet om en planerad lag-förändring. I nuläget är det inte helt klarlagt vad som kommer att gälla efter den 7 april då lagen planeras att träda i kraft, då det fram till förslaget slutligt klubbas igenom kan komma vissa justeringar i nivåer och/eller regelverk.

Förslaget om korttidspermittering bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete, men subventioneringsgraden utökas kraftigt. Bakgrunden till införandet av stödet var de erfarenheter som fanns från lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008. Stödet syftar till att i allvarliga konjunkturella situationer bevara arbetstillfällen trots en vikande efterfrågan på marknaden. Hittills har den gällande lagstiftningen inte tillämpats vid något tillfälle. Staten kommer med det nya förslaget att ta tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Stödet har flera kriterier, som samtliga behöver uppfyllas. Bland annat måste arbetstidsförkortningen, i det fallet det saknas stöd i befintligt kollektivavtal, omfatta mer än 70 % av företagets arbetstagare, arbetstidsminskning under en avtalsperiod ska uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid, samt arbetstagarens lön ska reduceras enligt de i lagen fastställda nivåer som står i relation till respektive nivå av arbetstidsförkortning.

Den föreslagna ändringen kommer att påverka ersättningsnivåerna på stödet till företagen, samt storleken på lönereduktionen för den enskilde. Enligt lagen i dess nuvarande lydelse utgår stödet från statskassan med 43 % beräknad utifrån en kvot av den enskildes lönekostnad med hänvisning till arbetstidsminskningen, denna nivå kommer om lagförslaget går igenom öka till 98,6% av samma kvot.

Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor, motsvarande 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

De företag som ansöker och får stödet beviljat kan därmed räkna med att få ett ganska omfattande stöd från statligt håll. På så viss hoppas regeringen kunna motverka en annars ganska säker utveckling med ökade varsel och uppsägningar, och på sikt en djup lågkonjunktur i spåren av Covid-19.

De nya bestämmelserna planeras att träda i kraft den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från 16 mars. De kommer att gälla under resterande del av 2020.

Önskar du rådgivning gällande korttidspermittering är du välkommen att kontakta Förvaltningsjuristerna.