Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Personlig assistans - nya grundläggande behov i LSS

Personlig assistans - nya grundläggande behov i LSS

Nu har beslutet kommit som många väntat på. Från och med den 1 juli 2020 ska hjälpbehov med andning och sondmatning bedömas vara assistansgrundande hjälpbehov i sin helhet. Det innebär att assistans som ges för att hjälpa en individ med andning eller sondmatning inte behöver vara integritetsnära hjälp eller av mycket personligt slag. Hjälpbehoven är assistansgrundande enligt 9 a § LSS oavsett dess karaktär. Dessa tillägg är givetvis efterlängtade av många och kommer göra stor skillnad för en mycket utsatt grupp. Beslutet innebär också att det inte ska anses föreligga något normalt föräldraansvar att ombesörja ett barns hjälpbehov med andning och sondmatning. Som konsekvens av detta uppstår en hierarki inom de grundläggande behoven för vilka rättsverkningarna återstår att se.

Nu har beslutet kommit som många väntat på. Från och med den 1 juli 2020 ska hjälpbehov med andning och sondmatning bedömas vara assistansgrundande hjälpbehov i sin helhet. Det innebär att assistans som ges för att hjälpa en individ med andning eller sondmatning inte behöver vara integritetsnära hjälp eller av mycket personligt slag. Hjälpbehoven är assistansgrundande enligt 9 a § LSS oavsett dess karaktär. Dessa tillägg är givetvis efterlängtade av många och kommer göra stor skillnad för en mycket utsatt grupp. Beslutet innebär också att det inte ska anses föreligga något normalt föräldraansvar att ombesörja ett barns hjälpbehov med andning och sondmatning. Som konsekvens av detta uppstår en hierarki inom de grundläggande behoven för vilka rättsverkningarna återstår att se.

Nya grundläggande behov från och med 1 juli 2020

Bakgrund

Den 3 juni 2020 beslutade Riksdagen att all hjälp med andning och sondmatning ska utgöra grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Lagändringen träder i kraft redan den 1 juli i år. Sondmatning faller inom begreppet måltider i enlighet med Högsta förvaltningsdomstolens förtydligande i HFD 2018 ref. 21 och har således varit ett grundläggande behov sedan lagen trädde i kraft 1994. Assistans för hjälp med andning blev däremot ett grundläggande behov så sent som den 1 november 2019. Genom beslutet ges hjälpbehoven en särskild status i förhållande till de andra grundläggande behoven på ett sätt som är helt nytt inom assistans.

Lagändringen i sak

Den lagändring som nu blir aktuell innebär alltså att andning och sondmatning oavsett hjälpbehovets karaktär ska utgör grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Flera är säkert förvånade över att det kommer en lagändring om detta då det kan anses vara självklart. Assistansjuridiken är dock mycket annat än just pragmatisk.

För individer med assistansbehov relaterade till andning och sondmatning kommer lagändringen inte en dag för sent. Lagändringens syfte är att motverka de bedömningar som nu företas av myndigheter där de i enlighet med gällande rätt bedömer huruvida assistansbehovet är integritetsnära eller av mycket personligt slag eller inte. Det innebär att myndigheterna ofta bedömer att exempelvis påkoppling av sondslang är integritetsnära, och därmed ger rätt till assistans, medan eventuella tillsynsbehov eller kontroller som uppstår under tiden sondnäringen ges avslås. Konsekvensen är att många personer, med i realiteten mycket omfattande hjälpbehov, riskerar att inte beviljas assistans, eller att endast få sitt hjälpbehov tillgodosett till mycket liten del. För individer med assistansbehov relaterade tills sin sondmatning kan lagändringen få stora och positiva effekter. Myndigheterna bör med anledning i detta förbereda sig på en våg med ansökningar om utökning från och med första juli. Individerna ifråga bör däremot ha i åtanke att det är semestertider vilket gör att utredningarna kan komma att vänta fram emot hösten.

Vilka effekter det blir av att assistans för andning ska beviljas i sin helhet är svårare att förutse. Andning har endast utgjort ett grundläggande behov i tio månader vilket gör att kommunerna, Försäkringskassan och domstolarna inte har hunnit bedöma flertalet ärenden ännu där hjälpbehovet med andning endast i vissa delar ska vara assistansgrundande. Det återstår således att se hur bedömningen kommer se ut i praktiken. Vilka moment kommer anses vara grundläggande och hur kommer myndigheterna bedöma hjälpbehovets karaktär?

Ytterligare en hierarki inom de grundläggande behoven enligt 9 a § LSS?

Syftet med lagändringen är god. Lagändringen inför däremot en rättshierarki inom de grundläggande behoven. Andning och sondmatning ska vara assistansgrundande oaktat hjälpbehovets karaktär. För personlig hygien, på- och avklädning och måltider som inte innefattar sondmatning kvarstår emellertid prövningen om hjälpbehovet är att bedöma som integritetsnära eller av kvalificerat slag eller inte. För nyssnämnda hjälpbehov stramas kraven åt alltmer och än färre hjälpmoment relaterade till dessa bedöms utgöra assistansgrundande grundläggande behov.

Av förarbetena motiveras särställningen av andning och sondmatning genom att hjälpbehoven är direkt livsavgörande. Resterande grundläggande behov bedöms däremot inte vara just det, livsavgörande. En sådan bedömning kommer dessvärre resultera i att vissa hjälpbehov ges företräde framför andra och till exempel görs nu skillnad på intag av näring genom sond och intag av näring oralt. De som beviljas assistans har även rätt att erhålla assistans för sina andra personliga behov.

Från och med den 1 juli föreligger tre nivåer av assistansbehov: livsavgörande hjälpbehov, grundläggande hjälpbehov och andra personliga behov. Förutsebarheten för de enskilda försvåras. Att de grundläggande behoven som inte är livsavgörande riskerar att påverkas negativt av lagändringen är däremot rimligt att vänta.

Delaktighetsrekvisitet frångås

Det är en väletablerad regel inom assistans att hjälp endast ges för de moment där den enskilde är delaktig i genomförandet utifrån sin egen förmåga. Lagändringen frångår däremot regeln för moment som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning och sondmatning ska kunna ges. Lagändringen åsyftar förberedelser och efterarbeten som att exempelvis ställa i ordning och hantera hjälpmedel eller apparatur som ska användas under själva hjälpinsatsen. Ett annat exempel är rengöring av sondspruta. Hjälpen ska berättiga till assistans som ett annat personligt behov och inte som ett grundläggande behov. Det väsentliga är att delaktighetskravet frångås så länge hjälpen är motiverad och direkt nödvändig vid givandet av assistans för de livsavgörande behoven.

Lagändringen torde anses vara ett försiktigt positivt resonemang eftersom avvikelsen från delaktighetskravet i denna del gör assistansen mer pragmatisk och funktionell i det verkliga utförandet. Vid genomförandet av de resterande grundläggande behoven kvarstår däremot den uttalade problematiken när assistansbehovet som sådant rimligen motiverar att assistenten är behjälplig med angränsade delar, men som i nuläget inte berättigar till assistans eftersom hjälpen inte sker som ett led i den assistansberättigades personliga stöd. Exempel på detta är vid generella måltidsförberedelser, vid avvaktande under toalettbesök och liknande.

Livsavgörande hjälpbehov är inte normalt föräldraansvar

Det ska inte längre anses falla inom normalt föräldraansvar att ge ett barn assistans med andning eller sondmatning. Assistans ska även kunna beviljas för nödvändiga åtgärder i samband med andning och sondmatning även om dessa utgör andra personliga behov. Det kommer samtidigt bli lättare för barn i behov av hjälp med andning och sondmatning att erhålla rätt till assistans i skolan. I nuläget föreligger för assistansersättningen ett krav på en prövning om det föreligger särskilda skäl för att ett barn ska ha rätt till assistans i skolan. Assistansbehov relaterade till andning och sondmatning ska inte behöva motiveras utifrån de särskilda skälen. Det med anledning av att skolan bedöms överta vårdnadshavares tillsynsansvar för barnen under tiden barnen vistas i skolan. Eftersom det inte längre ska anses vara normalt föräldraansvar att tillgodose hjälpbehov med andning och sondmatning kan inte skolans ansvar sträcka sig längre än vårdnadshavarnas.

Ökat krav på kompetens inom dagliga verksamheter

Motsvararande ändring görs emellertid inte för vuxna som arbetar i en daglig verksamhet. Dagliga verksamheter anses ha en skyldig att tillgodose individens behov av omvårdnad på ett mer långtgående sätt vid bedrivandet av verksamheten. Det kan innebära att individer som haft rätt till assistans under skoltid erhåller en minskad rätt till assistans vid avslutade studier och påbörjat arbete vid daglig verksamhet, trots att hjälpbehovet är detsamma. Barn ställs således i en särställning gentemot vuxna och kraven på kompetens och resurser ökar indirekt på dagliga verksamheter.

Vad händer härnäst?

Nästa utredning inom assistans är att vänta till våren 2021 där flertalet andra delar inom assistansen ska ses över. I förarbetet till lagändringen anges att det i nuläget inte är möjligt att se över de grundläggande behoven för personlig hygien, måltider i annan form än sondmatning och av och påklädning och hur de bedömningar som gjorts ifråga om andning och sondmatning är applicerbara på dessa behov. Under den fortlöpande tiden får vi avvakta och se hur kommunerna, Försäkringskassan och domstolarna förhåller sig till kommande lagändring och den hierarki denna resulterar i.

Vi på Förvaltningsjuristerna arbetar dagligen med assistansfrågor och är uppdaterade inom assistansjuridiken. Vi rekommenderar er med andnings- och sondmatningsbehov att ansöka om assistans på nytt redan idag, kontakta oss så hjälper vi dig.

Jennie Beigrund

Bakgrund

Den 3 juni 2020 beslutade Riksdagen att all hjälp med andning och sondmatning ska utgöra grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Lagändringen träder i kraft redan den 1 juli i år. Sondmatning faller inom begreppet måltider i enlighet med Högsta förvaltningsdomstolens förtydligande i HFD 2018 ref. 21 och har således varit ett grundläggande behov sedan lagen trädde i kraft 1994. Assistans för hjälp med andning blev däremot ett grundläggande behov så sent som den 1 november 2019. Genom beslutet ges hjälpbehoven en särskild status i förhållande till de andra grundläggande behoven på ett sätt som är helt nytt inom assistans.

Lagändringen i sak

Den lagändring som nu blir aktuell innebär alltså att andning och sondmatning oavsett hjälpbehovets karaktär ska utgör grundläggande behov enligt 9 a § LSS. Flera är säkert förvånade över att det kommer en lagändring om detta då det kan anses vara självklart. Assistansjuridiken är dock mycket annat än just pragmatisk.

För individer med assistansbehov relaterade till andning och sondmatning kommer lagändringen inte en dag för sent. Lagändringens syfte är att motverka de bedömningar som nu företas av myndigheter där de i enlighet med gällande rätt bedömer huruvida assistansbehovet är integritetsnära eller av mycket personligt slag eller inte. Det innebär att myndigheterna ofta bedömer att exempelvis påkoppling av sondslang är integritetsnära, och därmed ger rätt till assistans, medan eventuella tillsynsbehov eller kontroller som uppstår under tiden sondnäringen ges avslås. Konsekvensen är att många personer, med i realiteten mycket omfattande hjälpbehov, riskerar att inte beviljas assistans, eller att endast få sitt hjälpbehov tillgodosett till mycket liten del. För individer med assistansbehov relaterade tills sin sondmatning kan lagändringen få stora och positiva effekter. Myndigheterna bör med anledning i detta förbereda sig på en våg med ansökningar om utökning från och med första juli. Individerna ifråga bör däremot ha i åtanke att det är semestertider vilket gör att utredningarna kan komma att vänta fram emot hösten.

Vilka effekter det blir av att assistans för andning ska beviljas i sin helhet är svårare att förutse. Andning har endast utgjort ett grundläggande behov i tio månader vilket gör att kommunerna, Försäkringskassan och domstolarna inte har hunnit bedöma flertalet ärenden ännu där hjälpbehovet med andning endast i vissa delar ska vara assistansgrundande. Det återstår således att se hur bedömningen kommer se ut i praktiken. Vilka moment kommer anses vara grundläggande och hur kommer myndigheterna bedöma hjälpbehovets karaktär?

Ytterligare en hierarki inom de grundläggande behoven enligt 9 a § LSS?

Syftet med lagändringen är god. Lagändringen inför däremot en rättshierarki inom de grundläggande behoven. Andning och sondmatning ska vara assistansgrundande oaktat hjälpbehovets karaktär. För personlig hygien, på- och avklädning och måltider som inte innefattar sondmatning kvarstår emellertid prövningen om hjälpbehovet är att bedöma som integritetsnära eller av kvalificerat slag eller inte. För nyssnämnda hjälpbehov stramas kraven åt alltmer och än färre hjälpmoment relaterade till dessa bedöms utgöra assistansgrundande grundläggande behov.

Av förarbetena motiveras särställningen av andning och sondmatning genom att hjälpbehoven är direkt livsavgörande. Resterande grundläggande behov bedöms däremot inte vara just det, livsavgörande. En sådan bedömning kommer dessvärre resultera i att vissa hjälpbehov ges företräde framför andra och till exempel görs nu skillnad på intag av näring genom sond och intag av näring oralt. De som beviljas assistans har även rätt att erhålla assistans för sina andra personliga behov.

Från och med den 1 juli föreligger tre nivåer av assistansbehov: livsavgörande hjälpbehov, grundläggande hjälpbehov och andra personliga behov. Förutsebarheten för de enskilda försvåras. Att de grundläggande behoven som inte är livsavgörande riskerar att påverkas negativt av lagändringen är däremot rimligt att vänta.

Delaktighetsrekvisitet frångås

Det är en väletablerad regel inom assistans att hjälp endast ges för de moment där den enskilde är delaktig i genomförandet utifrån sin egen förmåga. Lagändringen frångår däremot regeln för moment som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning och sondmatning ska kunna ges. Lagändringen åsyftar förberedelser och efterarbeten som att exempelvis ställa i ordning och hantera hjälpmedel eller apparatur som ska användas under själva hjälpinsatsen. Ett annat exempel är rengöring av sondspruta. Hjälpen ska berättiga till assistans som ett annat personligt behov och inte som ett grundläggande behov. Det väsentliga är att delaktighetskravet frångås så länge hjälpen är motiverad och direkt nödvändig vid givandet av assistans för de livsavgörande behoven.

Lagändringen torde anses vara ett försiktigt positivt resonemang eftersom avvikelsen från delaktighetskravet i denna del gör assistansen mer pragmatisk och funktionell i det verkliga utförandet. Vid genomförandet av de resterande grundläggande behoven kvarstår däremot den uttalade problematiken när assistansbehovet som sådant rimligen motiverar att assistenten är behjälplig med angränsade delar, men som i nuläget inte berättigar till assistans eftersom hjälpen inte sker som ett led i den assistansberättigades personliga stöd. Exempel på detta är vid generella måltidsförberedelser, vid avvaktande under toalettbesök och liknande.

Livsavgörande hjälpbehov är inte normalt föräldraansvar

Det ska inte längre anses falla inom normalt föräldraansvar att ge ett barn assistans med andning eller sondmatning. Assistans ska även kunna beviljas för nödvändiga åtgärder i samband med andning och sondmatning även om dessa utgör andra personliga behov. Det kommer samtidigt bli lättare för barn i behov av hjälp med andning och sondmatning att erhålla rätt till assistans i skolan. I nuläget föreligger för assistansersättningen ett krav på en prövning om det föreligger särskilda skäl för att ett barn ska ha rätt till assistans i skolan. Assistansbehov relaterade till andning och sondmatning ska inte behöva motiveras utifrån de särskilda skälen. Det med anledning av att skolan bedöms överta vårdnadshavares tillsynsansvar för barnen under tiden barnen vistas i skolan. Eftersom det inte längre ska anses vara normalt föräldraansvar att tillgodose hjälpbehov med andning och sondmatning kan inte skolans ansvar sträcka sig längre än vårdnadshavarnas.

Ökat krav på kompetens inom dagliga verksamheter

Motsvararande ändring görs emellertid inte för vuxna som arbetar i en daglig verksamhet. Dagliga verksamheter anses ha en skyldig att tillgodose individens behov av omvårdnad på ett mer långtgående sätt vid bedrivandet av verksamheten. Det kan innebära att individer som haft rätt till assistans under skoltid erhåller en minskad rätt till assistans vid avslutade studier och påbörjat arbete vid daglig verksamhet, trots att hjälpbehovet är detsamma. Barn ställs således i en särställning gentemot vuxna och kraven på kompetens och resurser ökar indirekt på dagliga verksamheter.

Vad händer härnäst?

Nästa utredning inom assistans är att vänta till våren 2021 där flertalet andra delar inom assistansen ska ses över. I förarbetet till lagändringen anges att det i nuläget inte är möjligt att se över de grundläggande behoven för personlig hygien, måltider i annan form än sondmatning och av och påklädning och hur de bedömningar som gjorts ifråga om andning och sondmatning är applicerbara på dessa behov. Under den fortlöpande tiden får vi avvakta och se hur kommunerna, Försäkringskassan och domstolarna förhåller sig till kommande lagändring och den hierarki denna resulterar i.

Vi på Förvaltningsjuristerna arbetar dagligen med assistansfrågor och är uppdaterade inom assistansjuridiken. Vi rekommenderar er med andnings- och sondmatningsbehov att ansöka om assistans på nytt redan idag, kontakta oss så hjälper vi dig.

Jennie Beigrund