2022-11-23
Vad krävs det för att en läkares intyg ska godtas av Försäkringskassan så att du får din ansökan om exempelvis sjukpenning beviljad? Det är vanligt att Försäkringskassan avslår en ansökan om sjukpenning, trots att en läkare i praktiken har intygat att arbetsförmågan är nedsatt.
Vi ser ofta att Försäkringskassan motiverar avslaget med att läkarens bedömning baserar sig på patientens egna uppgifter och inte objektiva undersökningsfynd. Förra veckan fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att det kan vara tillräckligt att ett läkarintyg baseras på patientens uppgifter för att sjukpenning ska kunna beviljas.
Varje vecka får vi på Förvaltningsjuristerna förfrågningar om vi kan hjälpa till att överklaga ett avslag på en ansökan om sjukpenning. Ofta kan de som pratar med oss inte förstå varför Försäkringskassan har avslagit ansökan – läkaren har ju skrivit att arbetsförmågan är nedsatt, ibland till och med 100 % nedsatt?
Tyvärr är sällan ett läkarintyg tillräckligt för att Försäkringskassan ska bevilja sjukpenning. Försäkringskassan ifrågasätter nämligen alltid det medicinska underlaget – ofta i form av läkarintyg – och ser i vissa fall till att rådfråga en av Försäkringskassan anställd ”försäkringsmedicinsk rådgivare”. Handläggningen slutar ofta med bedömningen att det medicinska underlaget – alltså läkarintyget – baseras i en alltför stor omfattning på patientens egna uppgifter och inte på objektiva undersökningsfynd. Med det får det förstås att Försäkringskassan underkänner läkarintyget på den grunden att läkaren bara har skrivit ned vad patienten berättar, utan att ha gjort en egen bedömning.
Om vi bortser från vilken förolämpning det kan tänkas vara mot läkaren – att denne skulle intyga något som inte faktiskt är dennes yrkesmässiga och professionella bedömning – så medför ett sådant förhållningssätt till läkarintyg som bevisning ett problem. Sjukskrivningar föranleds inte enbart av somatiska besvär, alltså sådana besvär som är av fysisk karaktär som enkelt kan observeras och konstateras – exempelvis ett brutet ben. Många sjukskrivningar föranleds av psykiska besvär, till exempel utmattning eller hjärntrötthet. Sådana psykiska besvär kan dock svårligen observeras på ett motsvarande sätt som ett brutet ben kan. Det är således oundvikligt att en läkare baserar sin bedömning av en patients psykiska besvär på vad patienten själv berättar. Patientens berättelse är av naturliga skäl subjektiv till en viss del, utan att det för den sakens skull är fråga om osanning. En läkare skriver dock inte enbart vad patienten berättar och lämnar in det som ett intyg för att patienten ska få sjukpenning (eller någon annan förmån). Naturligtvis gör läkaren en egen bedömning utifrån vad patienten berättar.
Problemet är att det är som ovan beskrivet – alltså att läkarintyg underkänns på grund av avsaknaden av objektiva undersökningsfynd, även när det är fråga om psykiska besvär – som rättstillämpningen har gått till i flera års tid. Det gäller inte bara Försäkringskassan; även förvaltningsdomstolarna har gett Försäkringskassan rätt i många mål där den sjukskrivne lider av exempelvis utmattningssyndrom och inte klarar av att arbeta, men att läkarintyget saknar objektiva undersökningsfynd och därmed inte är tillräckligt för att den sjukskrivne ska få rätt.
Förhoppningsvis kommer det bli en förändring av det här. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom den 16 november 2022 gällande en kvinna som sökte sjukpenning på grund av utmattningssyndrom, men som hade fått avslag. Domstolen konstaterade att det inte finns något krav på att läkarintyg måste redovisa objektiva undersökningsfynd – särskilt inte när det är fråga om psykiska besvär, vilka inte kan undersökas på samma sätt som somatiska besvär. Läkarintyg som huvudsakligen grundas på information från patienten kan vara tillräckligt för att det ska anses sannolikt att patienten saknar arbetsförmåga och därmed ska ha rätt till sjukpenning.
Vi på Förvaltningsjuristerna hoppas att Högsta förvaltningsdomstolens dom medför att många som är sjukskrivna på grund av psykiska besvär kan få den ersättning som de faktiskt har rätt till.
Om du behöver hjälp med din ansökan om sjukpenning eller behöver överklaga ett beslut, tveka inte att höra av dig till en av våra jurister.
2022-11-23
Vad krävs det för att en läkares intyg ska godtas av Försäkringskassan så att du får din ansökan om exempelvis sjukpenning beviljad? Det är vanligt att Försäkringskassan avslår en ansökan om sjukpenning, trots att en läkare i praktiken har intygat att arbetsförmågan är nedsatt.
Vi ser ofta att Försäkringskassan motiverar avslaget med att läkarens bedömning baserar sig på patientens egna uppgifter och inte objektiva undersökningsfynd. Förra veckan fastställde Högsta förvaltningsdomstolen att det kan vara tillräckligt att ett läkarintyg baseras på patientens uppgifter för att sjukpenning ska kunna beviljas.
Varje vecka får vi på Förvaltningsjuristerna förfrågningar om vi kan hjälpa till att överklaga ett avslag på en ansökan om sjukpenning. Ofta kan de som pratar med oss inte förstå varför Försäkringskassan har avslagit ansökan – läkaren har ju skrivit att arbetsförmågan är nedsatt, ibland till och med 100 % nedsatt?
Tyvärr är sällan ett läkarintyg tillräckligt för att Försäkringskassan ska bevilja sjukpenning. Försäkringskassan ifrågasätter nämligen alltid det medicinska underlaget – ofta i form av läkarintyg – och ser i vissa fall till att rådfråga en av Försäkringskassan anställd ”försäkringsmedicinsk rådgivare”. Handläggningen slutar ofta med bedömningen att det medicinska underlaget – alltså läkarintyget – baseras i en alltför stor omfattning på patientens egna uppgifter och inte på objektiva undersökningsfynd. Med det får det förstås att Försäkringskassan underkänner läkarintyget på den grunden att läkaren bara har skrivit ned vad patienten berättar, utan att ha gjort en egen bedömning.
Om vi bortser från vilken förolämpning det kan tänkas vara mot läkaren – att denne skulle intyga något som inte faktiskt är dennes yrkesmässiga och professionella bedömning – så medför ett sådant förhållningssätt till läkarintyg som bevisning ett problem. Sjukskrivningar föranleds inte enbart av somatiska besvär, alltså sådana besvär som är av fysisk karaktär som enkelt kan observeras och konstateras – exempelvis ett brutet ben. Många sjukskrivningar föranleds av psykiska besvär, till exempel utmattning eller hjärntrötthet. Sådana psykiska besvär kan dock svårligen observeras på ett motsvarande sätt som ett brutet ben kan. Det är således oundvikligt att en läkare baserar sin bedömning av en patients psykiska besvär på vad patienten själv berättar. Patientens berättelse är av naturliga skäl subjektiv till en viss del, utan att det för den sakens skull är fråga om osanning. En läkare skriver dock inte enbart vad patienten berättar och lämnar in det som ett intyg för att patienten ska få sjukpenning (eller någon annan förmån). Naturligtvis gör läkaren en egen bedömning utifrån vad patienten berättar.
Problemet är att det är som ovan beskrivet – alltså att läkarintyg underkänns på grund av avsaknaden av objektiva undersökningsfynd, även när det är fråga om psykiska besvär – som rättstillämpningen har gått till i flera års tid. Det gäller inte bara Försäkringskassan; även förvaltningsdomstolarna har gett Försäkringskassan rätt i många mål där den sjukskrivne lider av exempelvis utmattningssyndrom och inte klarar av att arbeta, men att läkarintyget saknar objektiva undersökningsfynd och därmed inte är tillräckligt för att den sjukskrivne ska få rätt.
Förhoppningsvis kommer det bli en förändring av det här. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade en dom den 16 november 2022 gällande en kvinna som sökte sjukpenning på grund av utmattningssyndrom, men som hade fått avslag. Domstolen konstaterade att det inte finns något krav på att läkarintyg måste redovisa objektiva undersökningsfynd – särskilt inte när det är fråga om psykiska besvär, vilka inte kan undersökas på samma sätt som somatiska besvär. Läkarintyg som huvudsakligen grundas på information från patienten kan vara tillräckligt för att det ska anses sannolikt att patienten saknar arbetsförmåga och därmed ska ha rätt till sjukpenning.
Vi på Förvaltningsjuristerna hoppas att Högsta förvaltningsdomstolens dom medför att många som är sjukskrivna på grund av psykiska besvär kan få den ersättning som de faktiskt har rätt till.
Om du behöver hjälp med din ansökan om sjukpenning eller behöver överklaga ett beslut, tveka inte att höra av dig till en av våra jurister.