Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

IVO:s granskning av assistansbolag – frågor om tillstånd och tillsyn

2023-02-20

Under den senaste tiden har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) dragit in flera assistansbolags tillstånd att bedriva personlig assistans. Frågor om varför detta har hänt väcks och vi ska därför reda ut vad som krävs för att få tillstånd att bedriva vård- och omsorgsverksamhet och vad som kan göra att tillståndet dras in.

Närbild på rullstol

För att få bedriva vissa typer av vård- eller omsorgsverksamheter krävs det att bolaget i fråga har ett tillstånd från IVO för den aktuella verksamheten. För att få tillstånd krävs det bland annat att verksamheten uppfyller IVO:s krav på god kvalitet och säkerhet samt att bolagets företrädare har insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt bedöms lämpliga. Denna prövning har till syfte att motverka oseriösa aktörer inom välfärdssektorn.

Vilka är personerna som prövas av IVO? Eftersom IVO inte kan pröva ett bolags insikt prövas bolagets ägare, styrelseledamöter, suppleanter, bolagsmän, VD eller andra personer i ledande ställning med ett väsentligt inflytande i bolaget avses. Det är alltså dessa personers sammantagna insikt i gällande föreskrifter som prövas; varje företrädare måste inte i sig uppfylla samtliga insiktskrav.

Vilka är dessa insiktskrav? IVO prövar om bolagets företrädare har insikt i de regler och föreskrifter som berör verksamheten (i huvudsak socialtjänstlagen eller LSS), arbetsrätt och arbetsmiljö samt ekonomiska regler, till exempel bokföring och redovisning.

Vad menas med i övrigt lämplig? IVO prövar om bolagets företrädare uppfyller kravet på vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse. Med skyldigheter gentemot det allmänna avses till exempel att betala skatt korrekt. Om Skatteverket har kunnat påvisa brister i följsamheten att betala skatt korrekt kan det påverka IVO:s bedömning. Om någon av företrädarna är dömda för brott så kan även det påverka IVO:s bedömning. IVO kan inhämta uppgifter från bland annat Bolagsverket, belastningsregistret och Kronofogden för att kontrollera att bolagets företrädare uppfyller lämplighetskravet.

Utöver prövningen av bolagets företrädare ska bolaget visa att verksamheten har ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten.

Om bolaget inte förmår visa att det uppfyller kraven som IVO ska pröva avslås ansökan om tillstånd. Innan ett beslut meddelas skickar IVO en så kallad kommunicering till bolaget som då får möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på beslutsunderlaget. Ett avslagsbeslut från IVO går att överklaga.

Utöver IVO:s uppdrag att pröva tillståndsansökningar utövar myndigheten även tillsyn över hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och LSS. Det finns flera olika anledningar till att en verksamhet blir föremål för granskning av IVO. En av dessa är att regeringen ger IVO ett uppdrag att granska ett visst verksamhetsområde; detta skedde exempelvis av alla kommuners hantering av coronapandemin på äldreboenden. En annan anledning kan vara att det har inkommit klagomål från patienter, brukare eller deras anhöriga eller andra myndigheter. I vissa fall kan även medial uppmärksamhet leda till att IVO inleder en tillsyn gentemot en verksamhet.

Brister i tidsrapportering som medfört felaktiga utbetalningar av assistansersättning som sedermera återkrävs av Försäkringskassan kan vara grund för att påbörja ett tillsynsärende. Både kommuner och Försäkringskassan har en skyldighet enligt lag (15 § 11 LSS och 110 kap. 42 a § socialförsäkringsbalken) att anmäla till IVO om det skulle finnas skäl att ifrågasätta ett bolags lämplighet att bedriva personlig assistans. Det är dock inte enbart myndigheter som har en anmälningsskyldighet gentemot IVO. Såväl privata som offentliga vård- och omsorgsverksamheter har en skyldighet att rapportera till IVO om allvarliga missförhållanden har upptäckts i den egna verksamheten i enlighet med lex Sarah. En sådan rapport kan leda till att IVO inleder en tillsyn.

IVO:s uppdrag är bland annat att tillförsäkra en god vård och omsorg för brukare. När IVO utför en tillsyn är görs därmed varje bedömning utifrån ett brukarperspektiv. Det är således inte ovanligt att IVO lägger stor vikt vid det som brukare berättar. När IVO genomför en tillsyn kan brukare intervjuas. I vissa fall intervjuas även deras anhöriga eller anställda inom den aktuella verksamheten. Utöver intervjuer tar IVO del av rutiner, vägledningar, styrdokument, etc. som gäller för verksamheten. Det förkommer även inspektioner av verksamheten i sig, alltså att inspektörer åker ut till verksamheten på plats. Dessa inspektioner kan ske såväl anmält som oanmält.

Om en verksamhet visar sig ha brister, och således inte kan anses uppfylla de ovan nämnda kraven som föranledde ett beviljat tillstånd, kan IVO kritisera bolaget för det. Ofta föreläggs bolaget att komma till rätta med bristerna – ibland i förening med vite. Om bristerna anses allvarliga kan IVO återkalla bolagets tillstånd. Ett beslut om återkallelse av tillstånd kan givetvis överklagas. Det är inte ovanligt att bolag som får sina tillstånd återkallade lämnar in ett yrkande om inhibition, alltså att beslutet om återkallelse av tillstånd inte ska gälla tills vidare, till domstolen. Om inhibition beviljas får bolaget fortsätta bedriva sin verksamhet i väntan på ett slutligt avgörande från domstolen.

IVO:s granskning av assistansbolag – frågor om tillstånd och tillsyn

2023-02-20

Under den senaste tiden har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) dragit in flera assistansbolags tillstånd att bedriva personlig assistans. Frågor om varför detta har hänt väcks och vi ska därför reda ut vad som krävs för att få tillstånd att bedriva vård- och omsorgsverksamhet och vad som kan göra att tillståndet dras in.

Närbild på rullstol

För att få bedriva vissa typer av vård- eller omsorgsverksamheter krävs det att bolaget i fråga har ett tillstånd från IVO för den aktuella verksamheten. För att få tillstånd krävs det bland annat att verksamheten uppfyller IVO:s krav på god kvalitet och säkerhet samt att bolagets företrädare har insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt bedöms lämpliga. Denna prövning har till syfte att motverka oseriösa aktörer inom välfärdssektorn.

Vilka är personerna som prövas av IVO? Eftersom IVO inte kan pröva ett bolags insikt prövas bolagets ägare, styrelseledamöter, suppleanter, bolagsmän, VD eller andra personer i ledande ställning med ett väsentligt inflytande i bolaget avses. Det är alltså dessa personers sammantagna insikt i gällande föreskrifter som prövas; varje företrädare måste inte i sig uppfylla samtliga insiktskrav.

Vilka är dessa insiktskrav? IVO prövar om bolagets företrädare har insikt i de regler och föreskrifter som berör verksamheten (i huvudsak socialtjänstlagen eller LSS), arbetsrätt och arbetsmiljö samt ekonomiska regler, till exempel bokföring och redovisning.

Vad menas med i övrigt lämplig? IVO prövar om bolagets företrädare uppfyller kravet på vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av betydelse. Med skyldigheter gentemot det allmänna avses till exempel att betala skatt korrekt. Om Skatteverket har kunnat påvisa brister i följsamheten att betala skatt korrekt kan det påverka IVO:s bedömning. Om någon av företrädarna är dömda för brott så kan även det påverka IVO:s bedömning. IVO kan inhämta uppgifter från bland annat Bolagsverket, belastningsregistret och Kronofogden för att kontrollera att bolagets företrädare uppfyller lämplighetskravet.

Utöver prövningen av bolagets företrädare ska bolaget visa att verksamheten har ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten.

Om bolaget inte förmår visa att det uppfyller kraven som IVO ska pröva avslås ansökan om tillstånd. Innan ett beslut meddelas skickar IVO en så kallad kommunicering till bolaget som då får möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter på beslutsunderlaget. Ett avslagsbeslut från IVO går att överklaga.

Utöver IVO:s uppdrag att pröva tillståndsansökningar utövar myndigheten även tillsyn över hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och LSS. Det finns flera olika anledningar till att en verksamhet blir föremål för granskning av IVO. En av dessa är att regeringen ger IVO ett uppdrag att granska ett visst verksamhetsområde; detta skedde exempelvis av alla kommuners hantering av coronapandemin på äldreboenden.
En annan anledning kan vara att det har inkommit klagomål från patienter, brukare eller deras anhöriga eller andra myndigheter. I vissa fall kan även medial uppmärksamhet leda till att IVO inleder en tillsyn gentemot en verksamhet.

Brister i tidsrapportering som medfört felaktiga utbetalningar av assistans-ersättning som sedermera återkrävs av Försäkringskassan kan vara grund för att påbörja ett tillsynsärende. Både kommuner och Försäkringskassan har en skyldighet enligt lag (15 § 11 LSS och 110 kap. 42 a § socialförsäkringsbalken) att anmäla till IVO om det skulle finnas skäl att ifrågasätta ett bolags lämplighet att bedriva personlig assistans. Det är dock inte enbart myndigheter som har en anmälningsskyldighet gentemot IVO. Såväl privata som offentliga vård- och omsorgsverksamheter har en skyldighet att rapportera till IVO om allvarliga missförhållanden har upptäckts i den egna verksamheten i enlighet med lex Sarah. En sådan rapport kan leda till att IVO inleder en tillsyn.

IVO:s uppdrag är bland annat att tillförsäkra en god vård och omsorg för brukare. När IVO utför en tillsyn är görs därmed varje bedömning utifrån ett brukarperspektiv. Det är således inte ovanligt att IVO lägger stor vikt vid det som brukare berättar. När IVO genomför en tillsyn kan brukare intervjuas. I vissa fall intervjuas även deras anhöriga eller anställda inom den aktuella verksamheten. Utöver intervjuer tar IVO del av rutiner, vägledningar, styrdokument, etc. som gäller för verksamheten. Det förkommer även inspektioner av verksamheten i sig, alltså att inspektörer åker ut till verksamheten på plats. Dessa inspektioner kan ske såväl anmält som oanmält.

Om en verksamhet visar sig ha brister, och således inte kan anses uppfylla de ovan nämnda kraven som föranledde ett beviljat tillstånd, kan IVO kritisera bolaget för det. Ofta föreläggs bolaget att komma till rätta med bristerna – ibland i förening med vite. Om bristerna anses allvarliga kan IVO återkalla bolagets tillstånd. Ett beslut om återkallelse av tillstånd kan givetvis överklagas. Det är inte ovanligt att bolag som får sina tillstånd återkallade lämnar in ett yrkande om inhibition, alltså att beslutet om återkallelse av tillstånd inte ska gälla tills vidare, till domstolen. Om inhibition beviljas får bolaget fortsätta bedriva sin verksamhet i väntan på ett slutligt avgörande från domstolen.