2023-03-21

Utgångspunkten när myndigheter fullgör offentliga uppgifter är att de ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med 1 kap. 9 § regeringsformen (1974:152) (RF). Det var något som Statskontoret inte beaktade när de annonserade en tillfällig tjänst.

Statskontoret är en statlig myndighet som har i uppgift att utreda och utvärdera den statliga sektorn. Genom arbetet bidrar myndigheten till en effektivisering och utveckling av statliga verksamheter.

I början av år 2022 annonserade Statskontoret en ledig visstidsanställning. Annonsen om den lediga tjänsten annonserades på myndighetens fysiska anslagstavla på myndighetens kontor. Annonsen satt endast uppe i fem dagar och på grund av pandemin var det folktomt i lokalerna, vilket är anledningen till att det endast var en kandidat till tjänsten. Kandidaten var en tidigare kollega till personerna som ansvarade för rekryteringen till tjänsten. Myndighetens handlande har nu fått kritik av chefsjustitieombudsmannen (JO). JO ansåg, med hänvisning till den skriftliga vägledning som Arbetsgivarverket tagit fram, att det inte var lämpligt att endast annonsera på den fysiska anslagstavlan hos Statskontoret. Rimligen borde annonsen även ha lagts upp på myndighetens webbplats, dess sociala kanaler eller i tidningar. Enligt 2 § förordningen om statliga platsanmälningar (1984:819) ska myndigheter som ska annonsera en ledig tjänst göra det via den offentliga arbetsförmedlingen.

I anställningsförordningen (1994:373) framgår det att myndigheter som ska anställa arbetstagare på ett lämpligt sätt ska lämna information om anställningen så att intresserade har möjlighet att söka tjänsten enligt 6 §. JO ansåg att det inte var tillräckligt att en fysisk anslagstavla användes för att nå ut till så många som möjligt. Statliga myndigheter ska utgå från sakliga grunder som personens erfarenhet och skicklighet vid en rekrytering. Sättet som myndigheten har agerat på genom att inte följa bestämmelserna i anställningsförordningen vid annonsering av tjänsten kan i längden bidra till ett allmänt minskat förtroende för myndigheten. Genom att inte annonsera en tjänst offentligt är det svårt att säkerställa att myndigheten anställer den som är bäst lämpad för tjänsten. För att allmänheten ska ha tillit till myndigheter får det inte finnas något tvivel om myndigheterna fattar välgrundade och korrekta beslut, såväl i myndigheternas dagliga arbete som vid rekrytering av personal.

Utöver sitt åsidosättande av reglerna i anställningsförordningen påpekade JO även den korta ansökningstiden. Tidigare fanns det en reglering i 10 § anställningsförordningen (1965:601) om att ansökningstiden skulle vara tre veckor. Regleringen finns inte kvar, men tre veckor ska fortfarande anses vara utgångspunkten när det gäller annonsering av anställningar hos myndigheter enligt JO. JO anförde dock att ansökningstiden beror på omständigheterna i det enskilda fallet; om ansökningstiden exempelvis utgår kring en större helg kan det finnas anledning att ha en kortare eller längre ansökningsperiod. Det kan även finnas anledning till att ha en kortare ansökningstid om det krävs att någon så fort som möjligt tillsätts tjänsten.

Den omständigheten att det var en tidigare kollega till rekryterarna som fick anställningen hos Statskontoret hade JO ingen synpunkt om. JO konstaterade att det är fritt att upplysa personer om en ledig tjänst, men det ska inte på något sätt ge personen en fördel jämtemot andra sökanden. I Statskontorets remissvar till JO anförde myndigheten att ”Vid tidpunkten för rekryteringen saknade vi interna styrdokument för rekryteringsprocesser…”. JO förvånades över att det inte redan fanns styrdokument upprättade hos myndigheten. Styrdokument skulle dock upprättas efter kritiken från JO och ska användas i framtida rekryteringsprocesser.

Behöver du hjälp med frågor kring anställning, rekrytering eller har du ett ärende som involverar en myndighet? Kontakta oss på Förvaltningsjuristerna så kan vi hjälpa dig vidare.