Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Tvångsvård - LVU, LVM, LPT och LRV

Vad är LVU?

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en tvångsvårdslagstiftning som tillåter socialförvaltningen att kliva in och vidta stödåtgärder för att avvärja eller förhindra att barnets, eller den unges, hälsa eller utveckling skadas.

Socialförvaltningen har dock en skyldighet att, så långt som möjligt, vidta åtgärder och ge insatser genom frivilligt samarbete med vårdnadshavare och barnet. Vilka insatser som bedöms som aktuella beslutas om efter det att socialförvaltningen har gjort en utredning, ofta kallad BBIC som står för barnets behov i centrum. Många gånger kan insatser ges utan att LVU behöver aktualiseras. Det betonas därför att LVU endast ska ansökas om när det föreligger en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling, antingen till följd av bristande hemförhållanden eller den unges eget agerande. Det förekommer att förhållandena är så pass akuta att socialförvaltningen inte hinner genomföra en fullgod utredning. I de fallen möjliggör LVU för socialförvaltningen att besluta om, och göra, ett omedelbart omhändertagande. Efter beslutet har fattas ska dels en underrättelse göras till förvaltningsrätten som prövar om beslutet är korrekt eller ej, och dels ska en komplett utredning göras av socialförvaltningen.

Samtliga parter i ett LVU-mål har rätt till ett offentligt biträde som hjälper till och företräder parten juridiskt. Det är därför viktigt att samtliga parter får hjälp av en erfaren jurist.

Vad är LRV?

LRV, lag om rättspsykiatrisk vård reglerar vård som ges när man har begått ett brott och lider av en allvarlig psykisk störning. Domstolen kan då utdömma rättspsykiatrisk vård som påföljd. Tvångsvården som beslutas om kan kombineras med särskild utskrivningsprövning.

Om någon begår en brottslig gärning under påverkan av en allvarlig psykisk störning så ska han eller hon inte dömas till fängelse som påföljd om det inte finns synnerliga skäl. Ett alternativ till fängelse är rättspsykiatrisk vård. Den rättspsykiatrisk vården kan ges i sluten eller öppen form.

Vad är LPT?

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar.

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda.

Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Exempelvis schizofreni, paranoid eller vanföreställningar.
Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård). Vid utebliven vård finns en fara för patientens, eller annan persons liv och hälsa.
Till sist krävs också att patienten motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.
Tvångsvården kan vara sluten eller öppen. För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Vidare måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagning på avdelningen.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvård under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde (patienten har även rätt till det när den vill överklaga, eller när chefsöverläkaren t.ex. lämnar in ett underställt beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård).

Det hålls sedan en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att patienten deltar via videolänk tillsammans med sitt offentliga biträde från sjukhuset. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet, eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader ansöka om förlängning av tvångsvården ifall det behövs, med högst sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Vad är LVM?

En person som inte kan bryta sitt missbruk, inte går med på vård och utgör en fara för sig själv eller andra kan vårdas enligt LVM, lag om vård av missbrukare i vissa fall. Våra jurister har stor erfarenhet av samtliga tvångsmål och hjälper dig gärna utifrån dina förutsättningar.

Dret är socialnämnden i den missbrukande personens hemkommun som tar initiativ till vården, men det är förvaltningsrätten som beslutar i frågan om personen ska vårdas eller ej.

Om du har frågor kring ett ärende som är eller kan resultera i att tvångsvårdslagstiftningen enligt LVU, LVM, LRV eller LPT aktualiseras, kontakta oss.

Våra jurister hjälper er

Vanliga frågor om LVU

LVU aktualiseras när socialförvaltningen i din kommun anser, efter avslutad utredning, att det finns en påtaglig risk för att barnet eller den unges hälsa eller utveckling riskerar att skadas till följd av bristande hemförhållanden eller den unges eget agerande. Socialförvaltningens utredning utmynnar också i föreslagna insatser för att komma till rätta med situationen. Det är först när samtycke till de föreslagna insatserna inte finns från vårdnadshavares eller den unges sida som vård enligt LVU kan aktualiseras. När socialförvaltningen funnit det motiverat att vård enligt LVU behövs ska en ansökan om vård göras hos förvaltningsrätten för prövning. Vid denna prövning har såväl barnet som föräldrarna rätt till ett offentligt biträde, vilket förordnas av domstolen.

Om socialförvaltningen har fattat ett beslut om ett omedelbart omhändertagande ska en prövning ske skyndsamt i förvaltningsrätten. Om du inte har ett offentligt biträde sedan tidigare kommer du att förordnas ett av domstolen. Förvaltningsrättens avgörande kommer antingen fastställa det omedelbara omhändertagandet eller avslå beslutet. Om beslutet fastställs kommer ditt barn, eller den unga, att erhålla den vård som framgår av socialförvaltningens beslut tills ärendet avgörs slutligt i domstol eller grund för vård enligt LVU inte längre föreligger. Om förvaltningsrätten avslår socialförvaltningens ansökan kommer eventuella insatser att avvaktas med tills socialförvaltningen är klara med sin utredning. Om utredningen utmynnar i att det fortfarande bedöms vara motiverat med vård enligt LVU kommer förvaltningsrätten, efter en huvudförhandling, pröva och besluta i saken. Vid förhandlingen deltar parterna samt offentligt biträde.

Det är inte alltid motiverat för socialförvaltningen att besluta om ett omedelbart omhändertagande. Då kan LVU aktualiseras när socialförvaltningen, efter färdigställandet av sin utredning, ansöker om vård enligt LVU till förvaltningsrätten. Därefter är scenariot detsamma som ovan.

Om du som part inte accepterar beslutet har du möjlighet att överklaga till kammarrätten. Du har rätt att ha samma offentliga biträde som tidigare. Kammarrättens process är snarlik förvaltningsrättens. Om du inte accepterar kammarrättens avgörande har du möjlighet att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

Ja, om socialförvaltningen får in uppgifter som är av allvarlig art kan det bedömas som motiverat att omedelbart placera barnet utanför hemmet. Om socialförvaltningen omedelbart omhändertar barnet ska beslutet meddelas förvaltningsrätten inom en vecka. Om ni inte har ett offentligt biträde sedan tidigare kommer ni få ett förordnat av domstolen.

Prata med, och ta hjälp av, ditt offentliga biträde. Förmedla din inställning och syn på det som framgår av socialförvaltningens utredning till ditt offentligt biträde. Utredningen anses ofta vara väl avvägd och den utgör därför grunden för ärendet. Utredningen kommer beaktas av samtliga parter i målet, inklusive domstolen. Hur du och ditt offentliga biträde kommer arbeta med din inställning i målet avvägs utifrån utredningsunderlaget och den övriga information, och eventuella dokument, som du kan delge till ditt offentliga biträde.

Så snart ett mål om vård enligt LVU aktualiseras hos domstolen förordnas du ett offentligt biträde automatisk. Du kan inge önskemål på vem som ska företräda dig. I somliga fall anses det vara gynnsamt att parterna erhåller ett offentligt biträde redan under utredningsfasen. Då skickar socialförvaltningen in en separat ansökan om detta till domstolen. Du kan själv be socialförvaltningen att inge denna ansökan domstolen. Du kan också be om hjälp från en jurist eller advokat som har erfarenhet av LVU-processer så hjälper denne dig vidare.

LVU

Vad är LVU?

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en tvångsvårdslagstiftning som tillåter socialförvaltningen att kliva in och vidta stödåtgärder för att avvärja eller förhindra att barnets, eller den unges, hälsa eller utveckling skadas.

Socialförvaltningen har dock en skyldighet att, så långt som möjligt, vidta åtgärder och ge insatser genom frivilligt samarbete med vårdnadshavare och barnet. Vilka insatser som bedöms som aktuella beslutas om efter det att socialförvaltningen har gjort en utredning, ofta kallad BBIC som står för barnets behov i centrum. Många gånger kan insatser ges utan att LVU behöver aktualiseras. Det betonas därför att LVU endast ska ansökas om när det föreligger en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling, antingen till följd av bristande hemförhållanden eller den unges eget agerande. Det förekommer att förhållandena är så pass akuta att socialförvaltningen inte hinner genomföra en fullgod utredning. I de fallen möjliggör LVU för socialförvaltningen att besluta om, och göra, ett omedelbart omhändertagande. Efter beslutet har fattas ska dels en underrättelse göras till förvaltningsrätten som prövar om beslutet är korrekt eller ej, och dels ska en komplett utredning göras av socialförvaltningen.

Samtliga parter i ett LVU-mål har rätt till ett offentligt biträde som hjälper till och företräder parten juridiskt. Det är därför viktigt att samtliga parter får hjälp av en erfaren jurist.

Om du har frågor kring ett ärende som är eller kan resultera i att tvångsvårdslagstiftningen enligt LVU aktualiseras, kontakta oss.

Våra jurister hjälper dig

Vanliga frågor om LVU

LVU aktualiseras när socialförvaltningen i din kommun anser, efter avslutad utredning, att det finns en påtaglig risk för att barnet eller den unges hälsa eller utveckling riskerar att skadas till följd av bristande hemförhållanden eller den unges eget agerande. Socialförvaltningens utredning utmynnar också i föreslagna insatser för att komma till rätta med situationen. Det är först när samtycke till de föreslagna insatserna inte finns från vårdnadshavares eller den unges sida som vård enligt LVU kan aktualiseras. När socialförvaltningen funnit det motiverat att vård enligt LVU behövs ska en ansökan om vård göras hos förvaltningsrätten för prövning. Vid denna prövning har såväl barnet som föräldrarna rätt till ett offentligt biträde, vilket förordnas av domstolen.

Om socialförvaltningen har fattat ett beslut om ett omedelbart omhändertagande ska en prövning ske skyndsamt i förvaltningsrätten. Om du inte har ett offentligt biträde sedan tidigare kommer du att förordnas ett av domstolen. Förvaltningsrättens avgörande kommer antingen fastställa det omedelbara omhändertagandet eller avslå beslutet. Om beslutet fastställs kommer ditt barn, eller den unga, att erhålla den vård som framgår av socialförvaltningens beslut tills ärendet avgörs slutligt i domstol eller grund för vård enligt LVU inte längre föreligger. Om förvaltningsrätten avslår socialförvaltningens ansökan kommer eventuella insatser att avvaktas med tills socialförvaltningen är klara med sin utredning. Om utredningen utmynnar i att det fortfarande bedöms vara motiverat med vård enligt LVU kommer förvaltningsrätten, efter en huvudförhandling, pröva och besluta i saken. Vid förhandlingen deltar parterna samt offentligt biträde.

Det är inte alltid motiverat för socialförvaltningen att besluta om ett omedelbart omhändertagande. Då kan LVU aktualiseras när socialförvaltningen, efter färdigställandet av sin utredning, ansöker om vård enligt LVU till förvaltningsrätten. Därefter är scenariot detsamma som ovan.

Om du som part inte accepterar beslutet har du möjlighet att överklaga till kammarrätten. Du har rätt att ha samma offentliga biträde som tidigare. Kammarrättens process är snarlik förvaltningsrättens. Om du inte accepterar kammarrättens avgörande har du möjlighet att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen.

Ja, om socialförvaltningen får in uppgifter som är av allvarlig art kan det bedömas som motiverat att omedelbart placera barnet utanför hemmet. Om socialförvaltningen omedelbart omhändertar barnet ska beslutet meddelas förvaltningsrätten inom en vecka. Om ni inte har ett offentligt biträde sedan tidigare kommer ni få ett förordnat av domstolen.

Prata med, och ta hjälp av, ditt offentliga biträde. Förmedla din inställning och syn på det som framgår av socialförvaltningens utredning till ditt offentligt biträde. Utredningen anses ofta vara väl avvägd och den utgör därför grunden för ärendet. Utredningen kommer beaktas av samtliga parter i målet, inklusive domstolen. Hur du och ditt offentliga biträde kommer arbeta med din inställning i målet avvägs utifrån utredningsunderlaget och den övriga information, och eventuella dokument, som du kan delge till ditt offentliga biträde.

Så snart ett mål om vård enligt LVU aktualiseras hos domstolen förordnas du ett offentligt biträde automatisk. Du kan inge önskemål på vem som ska företräda dig. I somliga fall anses det vara gynnsamt att parterna erhåller ett offentligt biträde redan under utredningsfasen. Då skickar socialförvaltningen in en separat ansökan om detta till domstolen. Du kan själv be socialförvaltningen att inge denna ansökan domstolen. Du kan också be om hjälp från en jurist eller advokat som har erfarenhet av LVU-processer så hjälper denne dig vidare.