Delat

Här delar vi intressanta nyheter från omvärlden, rättsfall och vad som händer internt på kontoret.

Följ oss gärna i sociala medier på Facebook och LinkedIn för att ta del av vårt informationsflöde på ett smidigt sätt. 

  • 2019-05-14
    Fortsatt positiv trend i assistansfrågor
    I april förra året tog rättsläget gällande personlig assistans ett stort kliv i rätt riktning genom det så kallade Sondmatningsmålet – en dom som signalerade att den personliga assistansen ska upprätthållas och stärkas, inte nedmonteras. Nu fortsätter den goda trenden efter en dom från Kammarrätten i Göteborg som fastställer att en assistanssökande har rätt till tillsyn under dygnets alla vakna timmar som ett annat personligt behov.
    Läs mer
  • 2019-04-12
    Vilket ansvar har egentligen den enskilde?
    En nyligen avkunnad dom från kammarrätten belyser vilket ansvar den enskilde kan åläggas med särskilt beaktande av bakgrund och kompetens vid kontakter med myndigheter och vid mottagandet av statlig ersättning.
    Läs mer
  • 2019-03-14
    Vilkorligt frigiven med fotboja?
    Regeringen beslutar idag om att skärpa kontrollen av de personer som blivit villkorligt frigivna från ett fängelsestraff. Personen ska bland annat kunna åläggas att bära elektronisk fotboja under resterande del av fängelsestraffet.
    Läs mer
  • 2019-03-08
    Får man ge sitt barn vilket namn som helst? Nej, säger Skatteverket.
    Friheten att namnge sitt barn med det namn man önskar tillfaller givetvis barnets föräldrar. Dock finns vissa begränsningar uppställda i namnlagen (2016:1013), en lagstiftning som Skatteverket, och domstolarna, har att förhålla sig till vid bedömningen om ett valt namn kan godtas eller ej.
    Läs mer
  • 2019-02-21
    JUST NU: Sondmatning samt hjälp med andning nya grundläggande behov
    Regeringen har på förmiddagen presenterat ett förslag till en ny lydelse av
    9 a § i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), där antalet grundläggande behov som berättigar till personlig assistans utökas med ytterligare två, sondmatning samt hjälp med andning.

    Läs mer
  • 2019-01-11
    Vem omfattas egentligen av LSS?
    Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) (LSS) är en rättighetslagstiftning som reglerar de olika hjälpinsatser som människor med funktionshinder kan ha rätt till. För att beviljas någon av de i lagen angivna insatserna, bl.a. personlig assistans och ledsagarservice, krävs att den enskilde också omfattas av lagens tillämpningsområde.
    Läs mer
  • 2018-12-20
    Att neka familjemedlemmar uppehållstillstånd skulle strida mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
    Visste du att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) är svensk lag? Detta innebär att konventionen har samma ställning och betydelse som alla andra lagar antagna av riksdagen. För den icke juridisk skolade kan skillnaderna mellan att en konvention är svensk lag eller endast ratificerad (dvs. antagen av staten men ej lag) inte alltid vara lätta att förstå.
    Läs mer
  • 2018-11-02
    Assistans: Sexårig pojkes hjälp med kommunikation utgör grundläggande behov
    Förra veckan meddelade Kammarrätten i Göteborg dom i ett mål gällande en sexårig pojkes rätt till assistans för bland annat hjälp med kommunikation.[1] I målet var det ostridigt att pojken på grund av sitt omfattande funktionshinder hade behov av hjälp och stöd med bland annat kommunikation. Frågan gällde huruvida detta behov kunde anses utgöra ett grundläggande behov eller ej. Pojken använde sig av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt egna tecken och kroppsspråk. Till tals använde pojken få ord och hans verbala ordförråd bestod av ca 10-15 ord.
    Läs mer
  • 2018-10-26
    Antalet avslag på sjukpenningansökningar har kraftigt ökat trots att lagstiftningen inte ändrats
    Under oktober månad rapporterade Dagens Juridik om en kvinna som fått rätt till sjukpenning av Kammarrätten i Stockholm. Rubriken löd ”Kronisk trötthet går inte att vila bort - kvinna vinner mot Försäkringskassan i domstol”. [1]Studerar man definitionen av just kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), som kvinnan led av, kan man tydligt se att det innebär just att man […] är mycket trött eller har en känsla av utmattning som inte går att vila bort”. [2]Kvinnan som hade en mycket låg fysisk förmåga hade åberopat flertalet läkarintyg och andra bedömningar, såsom arbetsförmågebedömning av fysioterapeut, vilka alla pekade i samma riktning: Kvinnan hade helt nedsatt arbetsförmåga i förhållande till alla på arbetsmarknaden normalt förekommande arbeten. Trots detta ansåg Försäkringskassan att kvinnan ej hade rätt till sjukpenning. Istället menade Försäkringskassan att bristen på objektiva undersökningsfynd var för stor och ifrågasatte även hur kvinnan kunde klara av att köra bil men inte klara av att arbeta. 

    Läs mer
  • 2018-10-05
    Besked från Migrationsöverdomstolen: gymnasielagen är inte ”olaglig”
    Den 1 juli 2018 trädde 16 f § begränsningslagen, den så kallade gymnasielagen, i kraft. På mindre än en månads tid hade både Migrationsdomstolen i Malmö och i Stockholm meddelat dom att den inte skulle tillämpas av Migrationsverket. Domarna överklagades till Migrationsöverdomstolen, som idag har meddelat dom i ett av de överklagade besluten.
    Läs mer
  • 2018-08-28
    Kamerabevakningsutredningen vill slopa tillståndsskyldigheten för kamerabevakning
    Vad blir då av med den personliga integriteten och rättssäkerheten? Syftet med kamerabevakningslagen (2018:1200) är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål, något som främst är för brottsbekämpning, men utan att göra otillbörligt intrång i den enskildes integritet vid sådan bevakning.Eftersom det finns två sidor av enskildas grundläggande rättigheter – å ena sidan rätten att inte bli kränkta av staten, å andra sidan rätten att bli skyddad av staten från kränkningar av andra enskilda – krävs det idag att en myndighet beviljas tillstånd för kamerabevakning.Utgångspunkten i den presenterade utredningen är att tillståndsplikten ska tas bort – det ska alltså ställas lägre krav på myndigheterna för att tillåtas utöva kamerabevakning. Istället för att ansöka om tillstånd hos tillsynsmyndigheten ska nu den sökande myndigheten, till exempel Polisen, själv avgöra om deras kamerabevakning ska tillåtas eller inte.
    Läs mer
  • 2018-08-14
    Personlig assistans - än mer oklarhet vid bedömningen av det femte grundläggande behovet
    Bedömningen av det femte grundläggande behovet försvåras på grund av ännu en epilepsidom från kammarrätten.Sedan Högsta förvaltningsdomstolens dom från 2015 (HFD 2015 ref. 46) har det femte grundläggande behovet endast ansetts avse psykiska funktionshinder, vilket har lett till att fysiska funktionshinder inte är assistansberättigande. Huruvida epilepsi omfattas eller ej har varit oklart.Nu har två olika kammarrätter meddelat domar huruvida epilepsi ska berättiga den funktionshindrade personlig assistans eller inte med varierande resultat – den ena domstolen har ansett att epilepsi kan ligga till grund för rätten till personlig assistans, medan den andra domstolen meddelade motsatsen.
    Läs mer
  • 2018-07-30
    Kan en lag vara ”olaglig”?
    I lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, även kallad för begränsningslagen, stadgas regler om uppehållstillstånd. Den 1 juli 2018 trädde en ändring igenom som berättigar en utlänning uppehållstillstånd om denne studerar på gymnasiet. Lagändringen fick omfattad kritik innan den röstades igenom av riksdagen och har nu blivit underkänd av både Migrationsdomstolen i Malmö och i Stockholm, vilket innebär att den inte ska tillämpas av myndigheterna.
    Läs mer
  • 2018-06-27
    Sondmatningsdomen från Högsta förvaltningsdomstolen påverkar rättsläget i större omfattning än förväntat
    Försäkringskassan nekade kvinnan assistansersättning efter en tvåårsomprövning eftersom hon inte uppnådde 20 timmars hjälpbehov per vecka avseende de grundläggande behoven. På grund av kvinnans hälsotillstånd är hon i behov av kateter, något som faller inom kategorin egenvård. Försäkringskassan menade att ingen form sjukvårdande insatser, inklusive egenvård, kan vara ett grundläggande behov. Varken förvaltningsrätten eller kammarrätten delade Försäkringskassans bedömning och återförvisade målet till Försäkringskassan för fortsatt handläggning.
    Läs mer
  • 2018-06-19
    HFD:s yttrande kring hjälpbehovet kommunikation och personlig assistans
    Att få hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä på och av sig, kommunikation samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen är de fem grundläggande behoven enligt LSS. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska tre saker krävas för att kommunikationen ska fungera för att personlig assistans ska beviljas; kunskap om kommunikationsformen, kunskap om funktionsnedsättningen och särskild kunskap om den funktionsnedsatte.
    Läs mer
  • 2018-06-12
    Bristande utbildningskvalité gav återbetalning av studielån
    Enligt Högsta domstolen ska en students betalning av studieavgift till en högskola, där utbildningens innehåll och genomförande blir högskolans motprestation, betraktas som ett civilrättsligt avtal. Att högskolan utför viss myndighetsutövning, såsom beslut om antagning och examination, ändrar inte det förhållandet.
    Läs mer
  • 2018-05-24
    En ljusöppning för assistansberättigade med medicinska hjälpbehov
    Högsta förvaltningsdomstolen har sagt att det femte hjälpbehovet, ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” enbart avser psykiska funktionshinder. Nu öppnar kammarrätten upp för en annan tolkning och beviljar assistans på grund av epilepsi.
    Läs mer
  • 2018-05-22
    Försäkringskassan trotsar HFD
    I slutet av april kom det mycket efterlängtade och glädjande beskedet där Högsta förvaltningsdomstolen meddelade att sondmatning innefattas av det grundläggande behovet måltid . Vi har tyvärr fått erfara att Försäkringskassan nu försöker begränsa räckvidden av HFD:s prejudicerande dom.
    Läs mer
  • 2018-05-04
    Vem bestämmer platsen för din sista vila?
    Bestämmelserna kring var en avliden person ska gravsättas återfinns i begravningslagen (1990:1144). I möjligaste mån ska den avlidnes önskemål följas. Om detta inte kan utrönas ankommer det istället på närmast anhöriga att bestämma kring detta.
    Läs mer
  • 2018-04-25
    Det oönskade godmansuppdraget
    En god man har rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag, förutsatt att det finns en ersättare som kan ta över uppdraget. Högsta domstolen har tagit ställning i frågan vad som gäller om en ny god man inte har utsetts.
    Läs mer
  • 2018-04-19
    Politiska mål styr den juridiska bedömningen av rätten till sjukpenning
    Efter SVT Agendas avslöjande gällande att handläggare tjänar på att neka enskilda sjukpenning har flera saker hänt. En chef har avgått, generaldirektören förnekar att det finns en avslagskultur och socialministern kritiserar Försäkringskassan.
    Läs mer
  • 2018-04-16
    Kopior av beslagtagna filer är offentliga handlingar i samma utsträckning som originalen
    En kopia av en allmän handling blir även den en allmän handling, även om originalet förstörs till följd av ett domstolsbeslut. Detta fastslog Högsta förvaltningsdomstolen när de meddelade dom om att Polismyndigheten måste lämna ut kopierade filer från beslagtagna hårddiskar till en juriststudent.
    Läs mer
  • 2018-04-13
    Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att egenvård är assistansgrundande i mål om sondmatning
    Fredagen den 13 april 2018 har nu blivit ett avgörande datum för ett stort antal människor runt om i landet då Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) slagit fast att egenvård i form av sondmatning utgör ett assistansgrundande hjälpbehov.
    Läs mer
  • 2018-04-10
    Svensk kvinna bedöms inte vara mamma till sitt barn eftersom barnet fötts av surrogatmamma
    Med hänvisning till den i svensk rätt gällande moderskapspresumtionen - "mater est quam gestatio demonstrat" – (moder är den som genom havandeskap bevisas) har en svensk kvinna nekats att registreras som moder till sitt biologiska barn. Av 1 kap. 7 § föräldrabalken framgår att [o]m en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets moder” .
    Läs mer
  • 2018-03-30
    Barnkonventionen föreslås bli svensk lag
    Regeringen förslog för några dagar sedan att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Frågan kan ställas vilken skillnad detta skulle göra i praktiken. Sverige ratificerade konventionen år 1990 vilket har till följd att Sverige som stat är juridiskt bunden av konventionen och dess innehåll. Detta innebär att Sverige har förbundit sig att anpassa den nationella lagstiftningen så att denna inte strider mot konventionens åtaganden. Barnkonventionen innehåller bland annat skydd mot diskriminering, principen om barnets bästa, rätt till yttrande- och religionsfrihet samt skydd mot handel med barn.
    Läs mer
  • 2018-03-23
    Förlorad hemvist i Sverige till följd av tillfälliga studier utomlands
    I veckan som gått avkunnade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom som fastställer att en ung svensk kvinnas studier i USA resulterar i att hon inte längre anses ha hemvist i Sverige. Även om bedömningen får anses ligga i linje med lagstiftarens vilja så som den uttrycks i lag och förarbeten; så kan det ifrågasättas om det är önskvärt att unga svenskar, som under en kort period åker utomlands för att studera, ska förlora det skydd (och skyldigheter) som en hemvist i Sverige medför.
    Läs mer
  • 2018-03-16
    Tre timmar per vecka inte tillräckligt för personlig assistans
    För två dagar sedan, den 14 mars, beslutade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att tre timmar per vecka inte är tillräckligt för att beviljas personlig assistans enligt LSS. I målet behövde en 14-åring hjälp med de assistansgrundande behoven på- och avklädning i en omfattning av tre timmar; därtill hade han ett omfattande behov av hjälp men som ett annat personligt behov, vilket inte i sig själv är assistansgrundande. Hjälpbehoven var således dagligen återkommande, men av förhållandevis liten omfattning och uppstod endast vid ett fåtal tillfällen under dagen.
    Läs mer
  • 2018-03-06
    Alternativa rättsprocesser
    Ingen har sannolikt missat de senaste dagarnas uppståndelse runt den uppmärksammade domen i mål B 3551-15 i Solna tingsrätt. Domen är inte lång, men här kommer ändå en snabb resumé.
    Läs mer