Barnkonventionen föreslås bli svensk lag

Regeringen förslog för några dagar sedan att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Frågan kan ställas vilken skillnad detta skulle göra i praktiken. Sverige ratificerade konventionen år 1990 vilket har till följd att Sverige som stat är juridiskt bunden av konventionen och dess innehåll. Detta innebär att Sverige har förbundit sig att anpassa den nationella lagstiftningen så att denna inte strider mot konventionens åtaganden. Barnkonventionen innehåller bland annat skydd mot diskriminering, principen om barnets bästa, rätt till yttrande- och religionsfrihet samt skydd mot handel med barn.

I praktiken är det en stor skillnad mellan att ha ratificerat en konvention och att ha inkorporerat den, dvs. intagit den som svensk lag. Vid förstnämnda måste Sverige, som ovan nämnt, tillförsäkra att den svenska lagstiftningen inte strider mot konventionens innehåll, dvs. den svenska lagstiftningen måste anpassas efter konventionen. Det är sedan den svenska lagstiftningen som tillämpas av myndigheter och domstolar. Dessa är dock skyldiga att i möjligaste mån tolka den svenska rätten så den inte strider mot Sveriges konventionsåtaganden om de mänskliga rättigheterna (s.k. fördragskonform tolkning). En enskild kan på så sätt indirekt få tillgodogöra sig innehållet i konventionen. Om en konvention istället inkorporeras (intas som svensk lag) får konventionen en helt annan ställning; den kan då börja tillämpas direkt av svenska myndigheter och domstolar.

I den bästa av världar skulle inte en inkorporering behövas. Om lagstiftningen skulle anpassas efter barnkonventionen i tillräcklig utsträckning skulle det inte göra någon skillnad om den också intogs som svensk lag; övrig svensk lagstiftning överensstämmer då redan med konventionens innehåll.

Vad avser just barnkonventionen så konstaterar regeringen att svensk lagstiftning överlag stämmer bra överens med barnkonventionens innehåll. Dock har det visats att konventionen inte alltid efterlevs och att det finns brister bl.a. gällande genomslaget av barnets rättigheter (prop. 2017/18:186, s. 73) För att ge konventionen en bättre genomslagskraft vill nu regeringen göra konventionen till svensk lag. Detta skulle även enligt regeringen ”[…] innebär[a] ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn […]” (prop. 2017/18:186, s. 74).

Således, att införa barnkonventionen som svensk lag skulle med största sannolikhet bidra till att barnets rättigheter stärks och att principen om barnets bästa tydligare beaktas i olika ärenden där barn är inblandade.

Förvaltningsjuristerna värnar om barnets rättigheter och hoppas att riksdagen röstar för att göra barnkonventionen till svensk lag.