Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Vanliga frågor

Vanliga frågor kring arbetsrätt

Är uppsägning och avsked samma sak?

Nej. Uppsagd kan man bli av två anledningar; dels på grund av arbetsbrist, dels på grund av personliga förhållanden, ex. misskötsamhet. En uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad.

Att bli avskedad är det som i dagligt tal kallas för att få sparken. Avsked kan endast grundas på mycket allvarliga personliga förhållanden; det krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

När och varför kan jag bli uppsagd?

En arbetsgivare kan säga upp en arbetstagare med hänvisning till arbetsbrist eller personliga skäl. För att bli uppsagd krävs att det föreligger saklig grund.

Uppsägning kan dels ske med hänvisning till personliga skäl. Det kan handla om att arbetstagaren begår brott på arbetsplatsen, exempelvis misshandlar en kollega eller förskingrar pengar. Men det kan även handla om att arbetstagaren inte uppfyller kraven i anställningsavtalet, dvs. inte sköter sitt arbete på olika sätt, eller att denne bedriver konkurrerande verksamhet. Enligt huvudregeln får en uppsägning på grund av personliga skäl inte enbart grunda sig på omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader.

Uppsägning kan även ske med hänvisning till arbetsbrist. Arbetsbrist är ett samlingsbegrepp för olika omständigheter och behöver inte alltid handla om konkret arbetsbrist utan det kan också exempelvis handla om att arbetsgivaren vill göra om verksamheten och därför inte kan erbjuda den aktuella tjänsten längre. För att det ska anses finnas saklig grund vid uppsägning på grund av arbetsbrist måste arbetsgivaren först utreda om arbetstagaren går att omplacera. Arbetsgivaren måste alltså visa att det finns saklig grund.

Saklig grund för uppsägning är således ett brett begrepp där en bedömning i det enskilda fallet måste göras, oavsett om det handlar om uppsägning på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

När och varför kan jag bli avskedad?

Avskedad kan Du bli vid mycket grova överträdelser. Det krävs att Du starkt har misskött Ditt arbete. Ett avsked kan endast grunda sig på personliga förhållanden och det krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Ett riktmärke i vad som kan utgöra grund för avsked är att se på grunden för uppsägning av personliga förhållanden. Vid mycket allvarliga sådana grunder kan dessa läggas till grund för avsked.

Vid avsked finns ingen ”uppsägningstid” utan arbetstagaren måste lämna anställningen omedelbart utan löneförmåner. Likt vid uppsägning är huvudregeln att ett avsked inte enbart får grunda sig på omständigheter som arbetsgivaren känt till mer än två månader. Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Har jag en skyldighet att informera arbetsgivaren om något händer på arbetsplatsen, ex. om jag upptäcker att en kollega stjäl?

Både ja och nej. Arbetstagaren har per automatik ingen skyldighet att informera arbetsgivaren om allt som händer på arbetsplatsen (observera att särskilda villkor kan finnas i anställningsavtalet). Arbetstagaren har dock en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren varför viss informationsskyldighet kan föreligga. Detta beror på den aktuella situationen och hur omständigheterna ser ut. Generellt kan sägas att desto allvarligare omständigheter, desto större sannolikhet är det att lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren måste informera arbetsgivaren. Kommer det exempelvis till arbetstagarens kännedom att en kollega har begått ett brott gentemot arbetsgivaren så kan det betraktas illojalt att inte informera arbetsgivaren om detta. Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Vilka krav kan arbetstagaren ställa på arbetsgivaren?

Det är en väldigt bred fråga som inte kan besvaras utan att gå in närmare i sak på de olika skyldigheterna. Allmänt kan dock sägas att arbetsgivaren har flertalet skyldigheter gentemot arbetstagaren bland annat vad gäller arbetsmiljön, anställningsförhållandet, arbetstiden m.m. Exakt hur dessa skyldigheter ser ut kan inte redogöras för här då det beror helt på vad den specifika frågan är. Kontakta istället oss med Dina specifika frågor.

Jag har en arbetstagare som inte sköter sig. Vad kan jag som arbetsgivare göra?

Det finns åtgärder Du som arbetsgivare kan, och även ibland bör, vidta. Givetvis är det beroende av på vilket sätt arbetstagaren inte sköter sig och huruvida det handlar om enstaka händelser eller upprepade sådana. Uppträder arbetstagaren otrevligt mot kollegor, sköter arbetstagaren inte sina arbetsuppgifter, bryter denne eventuell sekretess eller kommer berusad till arbetet? Oavsett så finns det åtgärder Du som arbetsgivare kan vidta.

Inledningsvis bör arbetsgivaren samtala med arbetstagaren om bristerna, belysa problemet och härigenom ge denne en chans att bättra sig. Beroende på situationen kan arbetsgivaren vid ett sådant samtal berätta att det kan komma att bli aktuellt med uppsägning om bättring inte sker. En sådan ”varning” (s.k. LAS-varning) får lagligen ges och efter ett antal varningar kan det bli aktuellt att säga upp arbetstagaren. Hur många varningar som måste ges innan uppsägning beror på omständigheterna i det enskilda fallet. En annan typ av åtgärd är disciplinära åtgärder och bestraffningar. Observera dock att dessa normalt sett inte får vidtas utan rättslig grund (stöd i författning eller kollektivavtal). I värsta fall kan avslutande av anställning bli aktuellt. Läs mer om uppsägning och avsked under frågorna ovan.

Du som arbetsgivare får inte säga upp en anställd om dennes beteende är att hänföra till sjukdom. Först måste eventuella rehabiliteringsåtgärder och möjligheter till omplacering utrönas. Observera här att alkoholmissbruk kan vara att betrakta som sjukdom. Detta gäller inte på samma sätt narkotikamissbruk eftersom innehav av narkotika är straffbart. Det betyder dock inte att narkotikamissbruk per automatik utgör grund för avslutande av anställning. En helhetsbedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet måste göra. Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Måste det framgå av anställningsavtalet om det inte är en fast anställning?

Ja. Ett anställningsavtal gäller alltid tillsvidare om det inte framgår av avtalet att det är en tidsbegränsad anställning.

Vanliga frågor kring avtalsrätt

Hyresrätt

Vi får många frågor från personer som bor i hyresrätter och upplever att de har problem med sin hyresvärd. Det kan gälla frågor om betalning av hyra, uppsägning av lägenheten eller att de rent utav blir hotade om vräkning. Vad är det som faktiskt gäller?

Förhållandet mellan dig som hyresgäst och din hyresvärd regleras i första hand av 12 kap. jordabalken (1970:994), som även kallas hyreslagen. Lagen är dock till stor del dispositiv, vilket innebär att det går att avtala om förhållanden som skiljer sig från lagen. Det är alltså främst hyresavtalet som reglerar vad som gäller mellan dig och din hyresvärd. Det är därför inte möjligt att svara på exakt vad som är rätt eller fel utan att noggrant läsa igenom hyresavtalet.

Får min hyresvärd gå in i min lägenhet utan min tillåtelse?

Huvudregeln är att hyresvärden inte får gå in i hyresgästens bostad utan dennes medgivande. Det finns dock vissa undantag, ex. vid akuta situationer såsom vid vattenläckor. En bedömning måste dock göras för varje situation varför vi rekommenderar att Du vänder dig till en av våra jurister om du upplever att hyresvärden olovligen har gått in i Din bostad.

Välkommen att kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Vanliga frågor kring familjerätt

Om två föräldrar som har gemensam vårdnad om sitt/sina barn men inte bor tillsammans och har svårt att komma överens kring frågan om barnets/barnens boende, hur kan de då lösa detta?

Om föräldrarna på egen hand inte kan komma överens om barnets/barnens boende är det bästa att vända sig till den kommun de bor i. Där kan man få hjälp genom att bli erbjuden s.k. samarbetssamtal som leds av en tjänsteman på kommunen. Under dessa samtal talar föräldrarna med varandra och försöker nå en lösning där barnets bästa står i fokus. Når de en överenskommelse kan denna sedan utmynna i ett avtal där alla detaljer regleras. Då vet båda föräldrarna vad som gäller och missförstånd undviks lättare. För att ett sådant avtal ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och godkänt av socialnämnden.

Har Du frågor gällande vårdnad, boende och umgänge eller vill Du anlita ett ombud är Du välkommen att kontakta oss

Vad är ett samboförhållande?

Med samboförhållande avses ett förhållande där två ogifta personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Samboförhållandet upphör om samborna ingår äktenskap, separerar eller om någon av dem avlider.

Vad är samboegendom?

Sambors gemensamma bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk utgör samboegendom. Övrig egendom, så som fordon eller bankmedel utgör inte samboegendom. Huvudregeln är: ”det man tar med sig in i ett förhållande tar man även med sig ut” vilket säger oss att egendom som en part köpt, fått eller ägt innan samboförhållandet inte är samboegendom.

Varför ska man skriva samboavtal?

Med ett samboavtal kan man avtala bort sambolagens regler om bodelning. Detta är särskilt viktigt om man gemensamt förvärvar en bostad men inte har samma ekonomiska förutsättningar eller om en part köper bostaden ensam, fast bostaden är ämnad att användas för gemensamt bruk. Vid båda fallen bör det skrivas samboavtal och/eller revers för att reglera att det blir rätt vid en framtida försäljning av bostaden eller vid en eventuell separation. Sambolagen innebär lika delning av samboegendomen om inget annat föreskrivs vilket kan innebära en förlust av kapital för den part som har erlagt handpenning eller större delen av handpenningen.

Bodelning efter sambor, hur går det till?

Bodelning mellan sambor ska åberopas inom ett år från det att förhållandet upphörde. Beräkningen för bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.

Om det finns ett samboavtal när ett samboförhållande upphör blir bodelningen relativt enkel. Bodelningsavtalet klargör då vad det är som gäller kring separationen och samboegendomen. Vidare används bodelningsavtalet som underlag för att bland annat skifta bostaden och eventuell övertag av bolån.

För det fall det inte finns ett samboavtal där reglering av parternas olika ekonomiska förutsättningar eller ägande gjorts, kommer dessa inte heller tas i hänsyn vid en bodelning om parterna är oense.

En separation dem emellan kan då innebära att den sambon som inte äger bostaden, får möjlighet att göra anspråk på bostaden. Likaså kan den part som inte erlagt handpenning (eller erlagt mindre handpenning) vid köpet av bostaden, kräva ut värdet motsvarande halva handpenningen oavsett hur mycket respektive part erlagt.

Vad händer om man är oense?

Är parterna inte överens gällande bodelningen kan en part ansöka om bodelningsförrättare hos tingsrätten. En bodelningsförrättare är en jurist/advokat som på uppdrag av tingsrätten ska fatta ett beslut om bodelningen. Beslutet kan överklagas till tingsrätten.

Vanliga frågor kring migrationsrätt

Vad är det som behövs för att beviljas svenskt medborgarskap?

En person kan enligt lag (2001:82) om svenskt medborgarskap beviljas svenskt medborgarskap på olika sätt; vid födelsen (2-3 §§), genom adoption (4 §), genom anmälan (6-10 §§) eller efter ansökan, genom så kallad naturalisation (11-13 §§).

Kriterierna för beviljande av svenskt medborgarskap är olika beroende på vilket av alternativen som det anskaffas genom. Generellt sett måste fler kriterier uppfyllas ju äldre personen i fråga är – för yngre personer kan det räcka med uppehållstillstånd i Sverige för att beviljas svenskt medborgarskap, medan det för äldre personer även kan tillkomma krav på exempelvis hur länge personen bott i Sverige eller att personen kan förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Vanliga frågor kring personlig assistans

Vem kan få personlig assistans?

För att få personlig assistans krävs att Du har en funktionsnedsättning och tillhör någon av följande grupper i 1 § LSS:

  • Du har en utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  • Du har betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  • Du har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Därefter krävs att Du behöver hjälp med dina grundläggande behov. De grundläggande behoven är personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det finns ingen lägstanivå vad avser omfattningen på de grundläggande behoven men av praxis framgår att det i vart fall krävs ett par timmar per vecka samt att hjälpen är återkommande och av integritetskänslig karaktär. Kontakta gärna oss så hjälper vi Dig att bedöma om Du kan ha rätt till personlig assistans.

Vad innebär ordet personkrets?

Ordet personkrets syftar till de tre grupper av människor med olika funktionsnedsättningar som omfattas av LSS. Av 1 § LSS framgår följande:

  • ”Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personermed utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  • med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  • med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

Det är således de tre olika grupperna i 1 § LSS som utgör de tre olika personkretsarna. För att bli beviljad en stödinsats genom LSS krävs att Du tillhör en av grupperna.

En del får personlig assistans från Försäkringskassan, andra från kommunen. Vad avgör detta? Vad är det för skillnad?

Det som avgör om du får assistans från kommunen eller Försäkringskassan är omfattningen av Ditt hjälpbehov med de s.k. grundläggande behoven. De grundläggande behoven är personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade.

Utgör hjälpen med de grundläggande behoven mindre än 20 timmar per vecka kan Du få assistans från kommunen. Överstiger istället hjälpen med de grundläggande behoven 20 timmar per vecka får Du assistans från Försäkringskassan.

I stort sett är det inte så mycket som skiljer assistans från kommunen från assistans från Försäkringskassan. Assistans från kommunen benämns personlig assistans medan assistans från Försäkringskassan benämns assistansersättning. Ersättningsbeloppet per beviljad timme kan skiljas åt mellan kommuner och Försäkringskassan. Försäkringskassan har rätt att ompröva beslut om assistansersättning vart annat år (observera dock att denna rätt är tillfälligt stoppad) medan kommuner ofta omprövar besluten varje år.

Kan man få personlig assistans för sondmatning?

Ja, i en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen (mål nr 682-17) är det nu klarlagt att sondmatning tillhör kategorin måltid och utgör ett grundläggande behov. Sondmatning räknas som ett grundläggande behov från det att sondslangen kopplas på till dess att den kopplas ur och under hela tiden sondmatningen pågår. Huruvida detta sedan är assistansgrundande beror på om hjälpen är av tillräckligt kvalificerat slag och av tillräckligt privat karaktär. Kontakta oss så berättar vi mer.

Vad kan man få för hjälp från er i ärenden om personlig assistans?

Vi kan hjälpa Dig under hela ditt ärende. Oavsett om det gäller en nyansökan, en omprövning eller en ansökan om fler timmar så kan vi ge dig juridisk rådgivning och agera ombud. Skulle beslutet gå dig emot kan vi hjälpa dig att överklaga till domstol och driva processen åt dig. Vi vägleder Dig och berättar hur processen utvecklas, vad Du har för rättigheter och hur Du kan tillvarata dem.

Driver Du att assistansbolag kan Du anlita oss som jurist åt Dina kunder i ovanstående ärendetyper. Vi kan även hjälpa till vid eventuella Lex Sarah-händelser och utreda dessa åt Er.

Är det svårare att få assistans idag än vad det har varit tidigare?

Det korta och generella svaret är ja, men en bedömning görs i varje enskilt fall varför det är viktigt att en noggrann genomgång av den enskildes funktionsnedsättning och hjälpbehov sker innan något utförligare svar kan ges i frågan. I allmänhet kan dock sägas att de senaste åren har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat domar som har fått stor påverkan kring hur den enskildes hjälpbehov bedöms av kommun och Försäkringskassan. Kravet på ett mycket tydligt samband mellan funktionsnedsättningen och hjälpbehovet (ex. Pelle föddes med ryggmärgsbråck vilket innebär att han har begränsad rörlighet, vilket i sin tur innebär att han behöver hjälp vid toalettbesök) har blivit större och det krävs mycket bra intyg som styrker detta. Det kan generellt sägas att det är svårare för vissa personer att få assistans idag än för några år sedan. Detta gäller främst personer med uteslutande psykiska funktionsnedsättningar.

Vanliga frågor kring socialrätt

Vad är ett tvångsomhändertagande enligt LVU?

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva kliva in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU, reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge den unge den omsorg som denne behöver eller ett barn eller ungdom skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs att det finns ett missförhållandena som innebär att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i dels de så kallade ”miljöfallen” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, dels i de så kallade ”beteendefallen” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet eller att den unge vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att den unge ska omhändertas.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om Du har frågor kring detta.