2024-02-14

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett färskt avgörande (mål nr. 2060-22) nu konstaterat att när en person ansöker om fler timmar assistansersättning så ska Försäkringskassan göra en ny bedömning av om personen har rätt till assistansersättning. Enligt HFD ska Försäkringskassan vid en sådan prövning inte vara bunden av den tidigare bedömningen som gjorts. Vad innebär detta i praktiken då? Försäkringskassan ska alltså vid en ansökan om fler timmar assistansersättning se över hela det tidigare beslutet om assistansersättning och bedöma om personen fortsatt har rätt till assistansersättning. Om myndigheten vid omprövningen ser att den enskildes hjälpbehov understiger 20 timmar grundläggande behov per vecka, finns det en risk att beslutet dras in. Detta gäller trots att personen faktiskt sökte en utökning om fler timmar.

I Sverige har vi en rättighetslagstiftning, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som möjliggör för många att få personlig assistans för att tillgodoses goda levnadsvillkor. Man kan då få assistans för de grundläggande behoven – ett jurdisikt begrepp som innefattar exempelvis andning, personlig hygien, måltider eller av- och påklädning – eller andra personliga behov. Det huvudsakliga ansvaret för insatsen personlig assistans åläggs kommunen man bor i. Om man däremot har ett behov av hjälp med de grundläggande behoven som överstiger 20 timmar per vecka så kan man få insatsen Assistansersättning från Försäkringskassan – detta regleras i socialförsäkringsbalken. Beslutet ger den enskilde rätt till ett visst antal timmar personlig assistans per vecka alternativt ersättning för att köpa ett visst antal timmar personlig assistans eller assistansersättning per vecka.

Ingen persons livssituation är konstant, därför händer ofta att det assistansgrundande hjälpbehovet och därmed också rätten till assistans ändras. Ett utökat behov kan uppstå om det till exempel uppstår en försämring av funktionsnedsättningen eller om personen inte längre går i skola och därför är hemma mer. I så fall kan den assistansberättigade behöva ansöka om mer assistansersättning eller personlig assistans för att tillgodose det utökade behovet.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett färskt avgörande nu konstaterat att när en person ansöker om fler timmar assistansersättning så ska Försäkringskassan göra en ny bedömning av om personen har rätt till assistansersättning. Enligt HFD ska Försäkringskassan vid en sådan prövning inte vara bunden av den tidigare bedömningen som gjorts. Vad innebär detta i praktiken då? Försäkringskassan ska alltså vid en ansökan om fler timmar assistansersättning se över hela det tidigare beslutet om assistansersättning och bedöma om personen fortsatt har rätt till assistansersättning. Om myndigheten vid omprövningen ser att den enskildes hjälpbehov understiger 20 timmar grundläggande behov per vecka, finns det en risk att beslutet dras in. Detta gäller trots att personen faktiskt sökte en utökning om fler timmar.

Det är viktigt att poängtera att även om ny reglering och ny rättspraxis ska beaktas vid prövningen av behovet av fler assistanstimmar, innebär en förändring av dessa inte att den enskilde per automatik blir av med sin assistansersättning. Säg till exempel att personen fick ett beslut om assistansersättning år 2016. Vid det tillfället bedömdes insmörjning av hudsalva vara ett grundläggande behov – något som det på grund av praxisändringar inte gör idag. Om personen idag, 2024, ansöker om fler timmar kommer Försäkringskassan, som HFD konstaterar, ompröva dennes rätt till assistans, och då även anpassa beslutet utifrån dagens rättsläge så att insmörjning av kräm i stället bedöms vara ett annat personligt behov. Säg att den assistansberättigades grundläggande hjälpbehov, på grund av den nya bedömningen, understiger 20 timmar per vecka, vad händer då? Hur ska lagen nu tillämpas och det nya avgörandet tolkas?

Den assistansberättigade ska då få ha kvar sin assistansersättning. Personens rätt till assistansersättning ska inte påverkas av att lagändringar uppstår eller ny praxis tillkommer, vilket innebär att de beviljade timmarna blir skyddade. Personen kan dock inte beviljas fler timmar assistans om de grundläggande behoven understiger 20 timmar per vecka. Personen får därför behålla de sedan tidigare beviljade timmarna. Har det däremot skett en förändring i hjälpbehovet (eller för den sakens skull intygen) så kan, och kommer, assistansersättningen sannolikt dras in om de grundläggande hjälpbehoven understiger 20 timmar behov per vecka.

Det som HFD nu fastslår är i linje med den praxis som utformats i kammarrätterna. I och med HFDs avgörande får det anses vara fastslaget att så är fallet. Den nya domen från HFD föranleder alltså egentligen ingen väsentlig förändring, men det kan vara viktigt att ha detta i åtanke när man ansöker om fler timmar assistansersättning. Det kan till exempel vara bra att se över det nuvarande beslutet en extra gång innan man ansöker om fler timmar för att säkerställa så inga andra förändringar har skett i hjälpbehoven. Vidare kan det vara av stor vikt att göra en översyn av såväl nya som gamla intyg för att säkerställa att vårdgivarna beskriver behoven på ett liknande sätt (nu som då!).

Dessvärre finns det nu en risk för att domen misstolkas (eller vantolkas) på ett sådant sätt att allt fler omprövningar av beslut sker, eller att någon formulering används för en återgång till de omprövningar som var standard till och med april 2018. Detta torde dock inte vara möjligt utan en lagändring.

Har du frågor eller funderingar rörande personlig assistans eller assistansersättning? Eller önskar du råd kring din ansökan om fler assistanstimmar? Kontakta gärna någon av våra kompetenta jurister så hjälper vi dig gärna vidare med ditt ärende.