2023-04-04

Intresset för koranbränningarna har varit stort de senaste månaderna. Händelserna som i juridisk bemärkelse utgör allmänna sammankomster (en viktig del av ett demokratiskt samhälles grundläggande fri- och rättigheter) har fått stor påverkan på Sveriges NATO-ansökan och Sveriges relationer med andra, mindre demokratiska, länder. Nu har förvaltningsrätten ånyo konstaterat att Polismyndigheten gjort fel, vilket också fick intresset för dessa frågor att explodera. Juridiken som reglerar polisens hantering kan vara komplicerad varför Förvaltningsjuristerna tillfrågats och citerats av ett stort antal dagstidningar, däribland Svenska Dagbladet, DN, GP samt Wall Street Journals systertidning Barrons.

För att få arrangera en allmän sammankomst krävs tillstånd enligt ordningslagen. Det är polisens uppgift att ge tillstånd till sådana sammankomster. Bedömningen ska grunda sig på ordningslagens bestämmelser och genom ordningslagen ges polisen i vissa fall befogenhet att inskränka denna grundläggande fri- och rättighet.

Rätten till allmänna sammankomster skyddas i svensk grundlag - regeringsformen. Regeringsformen anger bland annat vilka skäl som skulle kunna läggas till grund för en inskränkning av denna rättighet samt att sådant inskränkingar måste framgå av lag. Ordningslagen är alltså en sådan lag. De undantag som upptagits i ordningslagen är samtliga (med undantag för epidemi) kopplade till platsen för sammankomsten eller dess omedelbara närhet, och man hänvisar i lagen till ordningsstörning eller trafikstörning. Av förarbetena framgår vidare att det ska vara en konkret risk, det vill säga, risken får inte vara odefinierad eller avlägsen.

Polisen mottog alltså ansökningar om att arrangera allmänna sammankomster för att bränna koraner [ett respektlöst beteende som är lagligt i en demokrati, olagligt i länder som ofta kan betraktas som diktaturer, något som aldrig borde ske i ett fritt land med hänvisning till allmänt hyfs och god fostran men som samtidigt visat på enorma problem och risker i det svenska samhället]. Polisen avslog dessa ansökningar med hänvisning till att koranbränningarna var hotdrivande vilket i sin tur skulle kunna resultera i "störande av ordningen" i form av attentat och attacker mot Sverige eller svenska intressen utomlands. Polisen har i sina beslut tolkat lagen mycket extensivt och går långt bortom vad lagstiftaren ansett. Vad som driver polisen till dessa tolkningar lämnas till läsaren för spekulation. Det kan dock konstateras att en "åsiktsneutral" polismyndighet torde vilja tolka lagen neutralt och i enlighet med den demokratiskt folkvalda lagstiftarens intentioner. När en myndighet väljer att tolka lagen långt bortom den intention som kan utläsas ur lagtext, förarbeten och praxis så måste man ställa sig frågorna; vad är drivkraften? och vems är åsikten som nu läggs till grund för polisens tolkning?

Förvaltningsrätten har gjort sitt jobb väl och rättat polismyndighetens felaktiga tolkning. Nu återstår att se om polisen gör om och gör rätt, eller enträget fortsätter att driva sin "åsiktsneutrala" tillämpning av lagen.

Tom Schultz-Eklund intervjuades igår (4 april 2023) angående två domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Intervjuer som sedan citerats i bland annat Svenska Dagbladet, DN, GP samt Wall Street Journals systertidning Barrons.