Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man finner sig själv i behov av extra stöd.

Staten, kommunerna och landstingen har då ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar rätten till ekonomiskt bistånd och andra stödinsatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå Dig med juridisk rådgivning samt företräda Dig i ärenden gällande socialrätt.

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man finner sig själv i behov av extra stöd.

Staten, kommunerna och landstingen har då ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar rätten till ekonomiskt bistånd och andra stödinsatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå Dig med juridisk rådgivning samt företräda Dig i ärenden gällande socialrätt.

Närbild på ungdoms skor

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Tveka inte att höra av dig.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva kliva in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU, reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge den unge den omsorg som denne behöver eller ett barn eller ungdom skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs att det finns ett missförhållandena som innebär att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i dels de så kallade ”miljöfallen” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, dels i de så kallade ”beteendefallen” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet eller att den unge vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att den unge ska omhändertas.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varakigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kan komma överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal avgörs frågan i domstol.

Vi på Förvaltningsjuristerna hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela- eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrarna inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den föräldern som är skyldig att betala underhållsstöd, och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Förvaltningsjuristerna bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Närbild på ungdoms skor

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Tveka inte att höra av dig.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva kliva in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU, reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge den unge den omsorg som denne behöver eller ett barn eller ungdom skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs att det finns ett missförhållandena som innebär att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i dels de så kallade ”miljöfallen” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, dels i de så kallade ”beteendefallen” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet eller att den unge vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att den unge ska omhändertas.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om du har frågor kring detta.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varakigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kan komma överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal avgörs frågan i domstol.

Vi på Förvaltningsjuristerna hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela- eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrarna inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den föräldern som är skyldig att betala underhållsstöd, och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Förvaltningsjuristerna bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.