Sticky Image Header
Logo

Förvaltningsjuristerna heter numera Ek Juridik. Klicka här för att komma till ekjuridik.se

Förvaltningsjuristerna logo
Förvaltningsjuristerna logo

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man finner sig själv i behov av extra stöd.

Staten, regionerna och kommunerna har ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar ersättningar enligt socialförsäkringsbalken, rätten till ekonomiskt bistånd socialtjänstlagen och andra stödinsatser enligt olika lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå dig med juridisk rådgivning samt företräda dig i ärenden gällande socialrätt.

Jurist i socialrätt

Ibland går livet inte riktigt som man har tänkt sig och man kan hamna i situationer där man finner sig själv i behov av extra stöd.

Staten, kommunerna och landstingen har då ett stort ansvar. Socialrätten är ett omfattande rättsområde som bland annat reglerar rätten till ekonomiskt bistånd och andra stödinsatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Våra jurister kan bistå Dig med juridisk rådgivning samt företräda Dig i ärenden gällande socialrätt.

Närbild på ungdoms skor

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Tveka inte att höra av dig.

Om du är sjuk och inte kan förvärvsarbete kan du ansöka om sjukpenning till Försäkringskassan. Rätten till sjukpenning regleras i 27-28 kap. socialförsäkringsbalken. En grundläggande förutsättning för att ha rätt till sjukpenning är att du har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Detta behöver intygas genom ett läkarintyg.

Ibland avslår Försäkringskassan ansökningar om sjukpenning, trots att en läkare har intygat att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan motiverar inte sällan ett avslagsbeslut med att det medicinska underlaget (alltså läkarintyget) inte ger tillräckligt stöd för att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till vad som kallas arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Vad som menas med detta är inte alltid självklart, men det är något som våra jurister kan hjälpa dig med.

Har du fått avslag på din ansökan om sjukpenning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Om du har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan du ansöka om sjukersättning eller aktivitetsersättning till Försäkringskassan. Likheterna mellan sjukersättning och aktivitetsersättning är många, men en tydlig skillnad är att aktivitetsersättning inte lämnas till personer som är äldre än 30 år. En annan skillnad är att aktivitetsersättning lämnas för en begränsad tid, medan sjukersättning inte är tidsbegränsat.

För att ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning krävs inte bara att din arbetsförmåga är nedsatt – det får inte finnas några rehabiliteringsåtgärder som skulle kunna öka din arbetsförmåga. Om Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsåtgärder inte är uttömda kan din ansökan avslås.

Det är svårare att få sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljat än vad det är att få sjukpenning beviljat. Detta beror på att Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten och arbeten med lönebidrag.

Har du fått ett avslag på din ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varakigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kan komma överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal avgörs frågan i domstol.

Vi på Förvaltningsjuristerna hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela- eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrarna inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den föräldern som är skyldig att betala underhållsstöd, och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Förvaltningsjuristerna bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva kliva in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU, reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge den unge den omsorg som denne behöver eller ett barn eller ungdom skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs att det finns ett missförhållandena som innebär att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i dels de så kallade ”miljöfallen” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, dels i de så kallade ”beteendefallen” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet eller att den unge vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att den unge ska omhändertas.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om Du har frågor kring detta.

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar.

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda.

  • Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Exempelvis schizofreni, paranoid eller vanföreställningar.
  • Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård). Vid utebliven vård finns en fara för patientens eller annan persons liv och hälsa.
  • Till sist krävs också att patienten motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.

Tvångsvården kan vara sluten eller öppen. För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Vidar måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagning på avdelningen.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvården under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde (patienten har även rätt till ett offentligt biträde när denne vill överklaga eller när chefsöverläkaren t.ex. lämnar in ett underställt beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård).

Det hålls sedan en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att patienten deltar via videolänk tillsammans med sitt offentliga biträde från sjukhuset. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader söka om förlängning av tvångsvården om det behövs, med högt sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Det är domstolen som utser ett offentligt biträde som ska tillvara ta dina intressen. Förvaltningsjuristerna åtar sig efter förordnande från domstolen uppdrag som offentligt biträde i LPT-mål. Du har själv rätt att önska vem som ska företräda dig. Det är staten som bekostar det offentliga biträdet och inget du behöver betala själv. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor.

När upphör vården?

Tvångsvården ska omedelbart upphöra när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Det är chefsöverläkaren som då ska besluta om tvångsvårdens upphörande. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Patienten kan även ansöka till chefsöverläkaren om att vården ska upphöra.

Överklaga

För det fallet att du ansökt om att vården ska upphöra, men får avslag på din ansökan, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Patienten kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut till kammarrätten.

Närbild på ungdoms skor

Vanliga frågor kring socialrätt

Här hittar du vanliga frågor gällande socialrätt. Hittar du inte vad du söker? Tveka inte att höra av dig.

Om du är sjuk och inte kan förvärvsarbete kan du ansöka om sjukpenning till Försäkringskassan. Rätten till sjukpenning regleras i 27-28 kap. socialförsäkringsbalken. En grundläggande förutsättning för att ha rätt till sjukpenning är att du har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Detta behöver intygas genom ett läkarintyg.

Ibland avslår Försäkringskassan ansökningar om sjukpenning, trots att en läkare har intygat att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt. Försäkringskassan motiverar inte sällan ett avslagsbeslut med att det medicinska underlaget (alltså läkarintyget) inte ger tillräckligt stöd för att den sökandes arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till vad som kallas arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Vad som menas med detta är inte alltid självklart, men det är något som våra jurister kan hjälpa dig med.

Har du fått avslag på din ansökan om sjukpenning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Om du har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan du ansöka om sjukersättning eller aktivitetsersättning till Försäkringskassan. Likheterna mellan sjukersättning och aktivitetsersättning är många, men en tydlig skillnad är att aktivitetsersättning inte lämnas till personer som är äldre än 30 år. En annan skillnad är att aktivitetsersättning lämnas för en begränsad tid, medan sjukersättning inte är tidsbegränsat.

För att ha rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning krävs inte bara att din arbetsförmåga är nedsatt – det får inte finnas några rehabiliteringsåtgärder som skulle kunna öka din arbetsförmåga. Om Försäkringskassan bedömer att alla rehabiliteringsåtgärder inte är uttömda kan din ansökan avslås.

Det är svårare att få sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljat än vad det är att få sjukpenning beviljat. Detta beror på att Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten och arbeten med lönebidrag.

Har du fått ett avslag på din ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning och vill ha hjälp att överklaga beslutet? Våra jurister kan hjälpa dig med ett överklagande mot ett fast pris. Kontakta oss så får du veta mer.

Du som förälder har rätt till underhållsbidrag om:

  • Barnet bor varakigt hos dig
  • Den andra föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte bor tillsammans med barnet
  • Du delar vårdnaden med den andra föräldern men barnet bor endast varaktigt tillsammans med dig

I första hand ser man helst att föräldrarna själva kan komma överens om underhållsbidragets storlek genom ett avtal. Det finns inga egentliga formkrav på avtalet men för att det ska vara giltigt vid en eventuell tvist krävs att avtalet är skriftligt och bevittnat. Kommer föräldrarna inte överens om ett avtal avgörs frågan i domstol.

Vi på Förvaltningsjuristerna hjälper dig genom hela processen för underhållsbidrag. Oavsett om du anser att du har rätt till underhållsbidrag eller om du felaktigt ska betala underhållsbidrag.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Underhållsstöd regleras i 17-19 kap. socialförsäkringsbalken och är inte samma sak som, men hänger ihop med, underhållsbidraget. Underhållsstöd kan du få om ditt barns andra förälder, som du inte bor med, inte betalar hela- eller endast delar av underhållsbidraget. Beslut om underhållsstöd fastställs av Försäkringskassan.

För att få underhållsstöd ansöker du till Försäkringskassan som också är den myndighet som betalar ut underhållsstöd. Den som är skyldig att betala underhållsstöd betalar därmed in beloppet till Försäkringskassan. Man kan på så sätt säga att staten träder in i stället för den underhållsberättigade föräldern när ett underhållsstöd ska betalas ut.

Underhållsstöd är i första hand till för när föräldrarna inte har tillräckligt med pengar för att betala underhållsbidrag eller där föräldrar inte kan komma överens om underhållsbidragets storlek. Det ska även här sägas att den föräldern som är skyldig att betala underhållsstöd, och fullgör det, ska därmed anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet även vad gäller underhållsbidrag (7kap. 2 § Föräldrabalken). Det finns däremot en möjlighet för den underhållsberättigade föräldern att kräva den andre föräldern på mellanskillnaden för underhållsstödet och underhållsbidraget.

Det är inte en helt okomplicerad reglering gällande underhållsstöd. Vi på Förvaltningsjuristerna bistår dig gärna med juridisk rådgivning i frågor vad gäller underhållsstöd.

Läs mer i vår artikel om underhållsbidrag och underhållstöd.

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, oftast förkortad LVU, tillkom för att säkerställa att ett barn får den omvårdnad och utveckling det behöver för att må bra. Socialtjänsten kan i enskilda fall behöva kliva in med stödåtgärder för att hjälpa vårdnadshavaren. Huvudregeln är att socialtjänstens insatser till barn och unga ska ske med vårdnadshavarnas och den unges samtycke. LVU, reglerar förutsättningarna för att avvika från den grundläggande principen om frivillighet som kommer till uttryck i 1 kap 1 § Socialtjänstlagen. Det handlar alltså om tvångsvård av barn och unga.

När en vårdnadshavare av någon anledning inte kan ge den unge den omsorg som denne behöver eller ett barn eller ungdom skadar sig själv genom exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan det blir aktuellt med ett omhändertagande enligt lagen om vård av unga, även kallad LVU. En förutsättning för att frångå principen om frivillighet och att ett omhändertagande enligt LVU ska kunna ske, krävs att det finns ett missförhållandena som innebär att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att den vård som krävs inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker därtill.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU kan grovt indelas i dels de så kallade ”miljöfallen” (2 § LVU), vilket innebär att det finns brister i omsorgen eller ogynnsamma förhållanden i barnets hemmiljö, dels i de så kallade ”beteendefallen” (3 § LVU) som istället tar sikte på situationer då den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom socialt nedbrytande beteende, exempelvis eget missbruk av beroendeframkallande medel, kriminalitet eller att den unge vistas i miljöer som innebär en risk för personen.

Socialnämnden i hemkommunen inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om det finns tillräckliga skäl för att den unge ska omhändertas.
I akuta fall kan socialnämnden besluta om att omedelbart omhänderta barnet (6 § LVU), och i efterhand få beslutet prövat av Förvaltningsrätten. Ett sådant beslut ska prövas av Förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då socialnämnden fattade sitt beslut.

Kontakta oss om du har frågor kring detta.

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ger stöd för att ge psykiatrisk tvångsvård under vissa förutsättningar.

Det krävs att samtliga förutsättningar är uppfyllda.

  • Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Exempelvis schizofreni, paranoid eller vanföreställningar.
  • Det krävs vidare att patienten har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård). Vid utebliven vård finns en fara för patientens eller annan persons liv och hälsa.
  • Till sist krävs också att patienten motsätter sig erbjuden vård, eller det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke.

Tvångsvården kan vara sluten eller öppen. För att bli tvångsintagen krävs det att patienten undersöks av en läkare som skriver ett vårdintyg. Vidar måste chefsöverläkaren på den psykiatriska avdelningen besluta om tvångsvård inom 24 timmar efter intagning på avdelningen.

Om chefsöverläkaren anser att en patient behöver tvångsvården under längre tid än fyra veckor, ska det prövas av förvaltningsrätten. Chefsöverläkaren behöver då ansöka till förvaltningsrätten om fortsatt tvångsvård. Då har patienten rätt till ett offentligt biträde (patienten har även rätt till ett offentligt biträde när denne vill överklaga eller när chefsöverläkaren t.ex. lämnar in ett underställt beslut om att frivillig vård ska övergå till tvångsvård).

Det hålls sedan en muntlig förhandling i förvaltningsrätten. Det är dock vanligt att patienten deltar via videolänk tillsammans med sitt offentliga biträde från sjukhuset. Förvaltningsrätten tar sedan ställning till ansökan, överklagandet eller det underställda beslutet. Förvaltningsrätten kan besluta om fortsatt vård under högst fyra månader. Därefter kan chefsöverläkaren efter fyra månader söka om förlängning av tvångsvården om det behövs, med högt sex månader åt gången. Det är även förvaltningsrätten som beslutar om en patient ska gå från sluten psykiatrisk vård till öppen vård, eller från frivillig psykiatrisk vård till tvångsvård.

Det är domstolen som utser ett offentligt biträde som ska tillvara ta dina intressen. Förvaltningsjuristerna åtar sig efter förordnande från domstolen uppdrag som offentligt biträde i LPT-mål. Du har själv rätt att önska vem som ska företräda dig. Det är staten som bekostar det offentliga biträdet och inget du behöver betala själv. Du är välkommen att höra av dig till oss om du har några frågor.

När upphör vården?

Tvångsvården ska omedelbart upphöra när det inte längre finns förutsättningar för tvångsvård. Det är chefsöverläkaren som då ska besluta om tvångsvårdens upphörande. Frågan om tvångsvårdens upphörande ska övervägas fortlöpande. Patienten kan även ansöka till chefsöverläkaren om att vården ska upphöra.

Överklaga

För det fallet att du ansökt om att vården ska upphöra, men får avslag på din ansökan, kan du överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Patienten kan även överklaga förvaltningsrättens olika beslut till kammarrätten.