2023-05-16

Den 1 mars 2023 publicerade regeringen en utredning angående införandet av ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Detta innebär att staten, genom Försäkringskassan, ensamt ska besluta om finansiering av insatsen personlig assistans (assistansersättning) och att kommunerna därmed inte längre ska besluta om personlig assistans för individer.

Idag är det kommunernas ansvar att bevilja individer personlig assistans om det grundläggande behovet understiger 20 timmar i veckan. Om omfattningen av individens grundläggande hjälpbehov överstiger 20 timmar per vecka har Försäkringskassan ansvaret. Med införandet av ett statligt huvudmannaskap blir det endast Försäkringskassan som har ansvaret – även för individer vars grundläggande behov understiger 20 timmar per vecka.

Fördelar

Det finns flera för- och nackdelar med införandet av ett statligt huvudmannaskap. En av fördelarna med ett statligt huvudmannaskap är att det skulle bidra till att bedömningarna och besluten inte varierar oavsett var i landet den assistansberättigade befinner sig. Det gör processen mer förutsägbar och även mer rättssäker eftersom bedömningarna inte kommer variera i samma utsträckning som tidigare beroende på var den enskilde är bosatt i landet. I nuläget är det 290 olika kommuner som fattar beslut och det finns därmed variationer av besluten beroende på vilken kommun som tagit beslutet. Till skillnad från kommunerna har Försäkringskassan tillgång till försäkringsmedicinska rådgivare som handläggarna kan tillgå för att få hjälp att förstå medicinsk information gällande den som söker om personlig assistans. Utöver det har Försäkringskassans handläggare även möjlighet att få hjälp gällande rättsliga frågor på varje avdelning.

Som ovan nämnt kan det var stor skillnad mellan de olika kommunerna hur de bedömer assistansärenden. I huvudmannaskapsutredningen (SOU 2023:9) redovisas att den undre gränsen för att få personlig assistans för grundläggande behov var som lägst var tre timmar i en kommun och som högst 15 timmar i en annan kommun. Genomsnittet för undre gräns låg på 6,5 timmar grundläggande behov. Det finns ingen undre gräns lagstadgat, vilket är orsaken till att det skiljer sig åt.

Enligt utredningen visar detta tydligt den stora skillnaden vid bedömningen om rätt till personlig assistans som föreligger mellan olika kommuner. Vid ett införande av statligt huvudmannaskap skulle den undre gränsen bli mer enhetlig. Vidare har ett statligt huvudmannaskap flera ekonomiska fördelar. Bland annat minskar det risken för att en assistansberättigad inte får rätt till assistans på grund av kommunens begränsade ekonomi. Mindre kommuner har det generellt sett svårare att bekosta personlig assistans eftersom det ofta rör sig om stora belopp. Exempelvis hade kommunen med högst kostnader för personlig assistans år 2021 en kostnad på ca 3800 kr per invånare och den kommunen med lägst kostnad hade en kostnad på 50 kr per invånare.

Utöver minskade kostnader för kommunerna minskar även risken att de assistansberättigade blir låsta till sin hemkommun vid införandet av ett statligt huvudmannaskap. Om en individ har ett beslut från sin kommun och vill flytta finns en risk att den blivande hemkommunen bedömer behovet av assistans annorlunda. Det kan då finnas en risk att individen avstår från att flytta, vilket skapar så kallade ”inlåsningseffekter”. En sådan risk föreligger inte för personer som har assistansersättning genom ett statligt beslut från Försäkringskassan.

Nackdelar

Genom införandet av ett statligt huvudmannaskap resonerar utredningen att det föreligger en risk för att den assistansberättigades behov endast tillgodoses genom assistansersättningen, trots att det finns kommunala insatser som skulle kunna tillgodose behoven mer effektivt. Idag har ca 40 % av de som har assistansersättning även en insats från kommunen de bor i. Dessutom är kommunerna närmare de assistansberättigade och det finns större möjlighet för dem att upptäcka brister som föreligger i assistansverksamheten. Det kan vid ett statligt huvudmannaskap bli svårare att upptäcka brister i enskilda fall. Med stor sannolikhet kommer även handläggningstiderna rörande assistansersättning att öka när hela ansvaret läggs över på staten.

***

Vid bedömning om ett statligt huvudmannaskap ska införas eller inte måste både för- och nackdelarna ställas mot varandra. Enligt utredningen är ett statligt huvudmannaskap att föredra eftersom det finns fler fördelar än nackdelar med förslaget. De nackdelar som föreligger kan genom kompletterande åtgärder hanteras enligt utredningen. Det återstår att se hur det statliga huvudmannaskapet kommer fungera i praktiken. Det viktiga är att assistansen för de assistansberättigade upprätthålls och är av god kvalité.

Förvaltningsjuristerna kommer lämna in ett remissvar med tankar och funderingar rörande utredningen. Har du fler frågor om statligt huvudmannaskap, personlig assistans eller assistansersättning – kontakta oss på Förvaltningsjuristerna så hjälper vi dig vidare!